Vinstjakten – ett vägval för Sverige
Vänsterpartiet: Åtta av tio svenskar vill begränsa vinster i välfärden – tänk på det inför valet 2018
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2017-01-02 | Publicerad 2016-12-28
DEBATT. När man hör Svenskt Näringsliv och dess lobbyister kan man undra hur andra länder i världen överhuvudtaget klarar av att ge sina medborgare någon välfärd. Ta det där med att ordna skolgång till exempel. Där är vi ensammast i världen. Det är bara vi som tillåter fritt uttag av vinster på skattemedel som är avsedda för skolan.
Vi i Vänsterpartiet är övertygade om att de 80 procent av svenskarna, som enligt en färsk Sifo-undersökning vill se antingen ett förbud mot eller en begränsning av vinstuttag i välfärden, också håller det i minnet, när nu näringslivets tankesmedjor, vinstjagande finansmän och privata bolag alltmer desperat attackerar Ilmar Reepalus välfärdsutredning.
Vinsterna i välfärden är en fråga som tydligt handlar om vägval, om vilket sorts Sverige vi ska ha. Den gemensamma välfärden är ett fundament i den svenska modellen. Alla ska ha samma chans, det är behoven som ska bestämma platsen i kön. Du ska vara trygg med att ditt barn, liksom alla andra barn, får en bra skolgång och rättvisa betyg, att du får plats på förlossningen för att föda och att någon tar hand om mormor och ser till att hon har det bra.
Men så ser det inte riktigt ut längre, inte sedan marknadskrafterna beretts allt större utrymme i välfärden.
I stället ser vi hur de med bäst inkomst får en mer tillgänglig välfärd medan de med störst behov trängs undan och att samhällets mål med skolan, sjukvården och äldreomsorgen tydligt krockar med aktiebolagslagens syfte om att ge vinst till ägaren. Det är vad Reepalus utredning tydligt visar.
Den gemensamma skolan, vården, äldreomsorgen och barnomsorgen har utvecklats stegvis under 1900-talet i Sverige och har varit en starkt bidragande orsak till tilliten i vårt samhälle. Vi har haft ett sammanhållande kitt som varit viktig för en utveckling där vi haft råd att bygga ut och förbättra välfärden för alla.
Men från 80-talet har privata intressen gjort anspråk på att karva åt sig stora delar ur välfärden för sin egen vinning.
Det började med privata dagis på 80-talet, sen gav regeringen Bildt fritt fram för vinstjakten i skola och förskola. Avregleringar, privatiseringar och marknadsanpassning fortsatte sedan även under S-märkta regeringar och här står vi, med en vinstjakt som stjäl resurser från elever, patienter och människor med omsorgsbehov.
Vänsterpartiet har hela tiden ansett att vinstjakten är ett allvarligt hot både mot den gemensamma välfärden och mot jämlikheten i hela Sverige.
Ilmar Reepalus utredning visar det vi sagt hela tiden: att marknadsanpassning och vinstjakt i välfärden har lett till fördjupade klyftor.
Privata bolag flockas i de rika områden där de enklast kan tjäna pengar. Samhällets mål om till exempel behovsstyrd och jämlik vård står i konflikt med aktiebolagslagens mål om vinst till ägaren.
Genom att fokusera just på ”kunder”; elever, patienter, äldre; som inte behöver lika stora insatser, kan de privata bolagen pressa framförallt personalkostnader, men även strunta i sådant som gymnastik- slöjdsalar och bibliotek i skolan. Om man designar sin verksamhet riktad just mot barn som redan får mycket hjälp hemma, eller mot välbärgade människor som är i grunden friskare, eller äldre människor som inte har haft slitsamma arbetaryrken, så får ägarna mer skattepengar över, som de kan stoppa rakt i fickan eller köpa upp sina mindre konkurrenter med.
För bolagen är det oerhört lönsamt att driva vård, skola och omsorg i vinstsyfte sett till avkastningen på operativt kapital, visar utredningen. Snittavkastningen är närmare 40 procent, jämfört med tio procent i resten av tjänstesektorn.
Vänsterpartiets villkor för att gå in i ett budgetsamarbete med den rödgröna regeringen efter valet 2014 var en överenskommelse med regeringen om att skattepengar ska gå till just den verksamhet de är avsedda för. Det var vi som drev igenom utredningen som också skulle leda till en proposition till riksdagen.
Nu har vi utredningen här, vi har svart på vitt vilka problem vinstjakten skapar, och vi har konkreta lagförslag att gå vidare med. Det är utmärkt. Nu vet vi hur vinstjakten tas bort. Nu ska det genomföras och då behövs Vänsterpartiets ryggrad mer än någonsin.
Nästa höst ska förslagen ligga på riksdagens bord. De partier som röstar nej då får stå till svars för det inför väljarna 2018.
Ulla Andersson, Ekonomiskpolitisk talesperson (V)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.