Ni är förblindade – av att maxa vinsten

Villy Bergström: Därför är idén om vinstdrivande företag i välfärden feltänkt

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2016-12-14

Välfärdsföretetagen har sina intäkter givna av kontrakt med den offentliga sektorn. Osäkerheten är borta men också möjligheten att höja intäkterna. Det som återstår för att maximera vinsten är att rationalisera, skriver Villy Bergström.

REPLIK. Det är märkvärdigt hur egenintresset förblindar. Rune Andersson och Carl Bennets debattartikel är exempel på detta.

Sverige spenderar cirka 8 procent av BNP på utbildning och 12 procent på sjukvård. Hur skall dessa resurser användas - i sjukvård och skola eller dessutom som vinster till privata investerarare i privata företag?

Privata aktiebolag har ett överordnat mål, nämligen att skapa vinster för sina ägare. Det står i lagen. Det gör de genom att manövrera på marknader för att hålla uppe priserna på sina produkter, genom att expandera produktionen och hitta på nya produkter och slutligen genom att rationalisera verksamheten och sänka kostnaderna.

Det går inte i välfärdssektorn.

Idén om att vinstmaximerande företag ska få verka i skolan är därför feltänkt. Den kommer att skapa problem för sektorns verksamhet och för strävan efter jämlikhet och sammanhållningen i samhället.

Problemen uppstår både via intäktssidan och via kostnadssidan i företagen. Välfärdsföretetagen har sina intäkter givna av kontrakt med den offentliga sektorn. Osäkerheten är borta men också möjligheten att höja intäkterna.

Vad återstår då för ett vinstmaximerande företag i välfärdssektorn?

Rationaliseringar i skolan är möjliga genom att hålla nere lärartätheten, anställa billiga, icke legitimerade lärare och undvika dyra lokaler. Det är vägar att hålla nere kostnaderna och höja vinsterna.

Att undvika svårhanterliga elever är ett annat sätt. Därför uppstår segregering genom subtil diskriminering vid urvalet av elever. Även föräldrarnas tendens att söka sig till gelikar bidrar till segregationen.

Konkurrensen om den medvetna medelklassens barn visar sig också i betygsinflationen. Höga betyg blir ett sätt att locka välartade barn till vinstdrivna skolor.

Det jag här nämner bekräftas av erfarenheter och undersökningar, till exempel i senaste Pisa-undersökningen. Den svenska skolan bidrar till en klassuppdelning av eleverna. Skolan kommer att befästa klassuppdelningen över generationerna.

Borgerliga partier har i åratal jagat socialdemokratins strävan efter jämlikhet med ekonomiska argument, som partiet haft svårt att värja sig mot.

Det är egendomligt att nu se de borgerliga tillskyndarna av vinster i offentligt finansierade skolor bortse från ekonomiska argument och argumentera i strid med ekonomisk teori för vinster i offentligt verksamhet som skola och vård.

Dessutom förekommer vilda överdrifter som i Anderssons och Bennets artikel i Aftonbladet.


Villy Bergström


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.