Medlemskap i Nato ökar risken för krig

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2015-12-02 | Publicerad 2015-11-30

Riksdagsledamot (S): Att bidra till avspänning i närområdet är vårt bästa skydd

DEBATT. Samtliga borgerliga partier driver nu på för att Sverige ska gå med i Nato. I riksdagsarbetet, i debattartiklar, på ledarplats och till och med på nyhetsplats i tidningar driver man på för att få till ett Natomedlemskap. Utvecklingen har gått fort. Alliansregeringen drev inte frågan, och för bara några månader sedan ville varken C eller KD att Sverige ska överge alliansfriheten.

Varför vill de borgerliga partierna så gärna att Sverige nu ska gå med i Nato? Ett sådant beslut är svårt att ändra – det skulle låsa fast Sverige i en militärallians för överskådlig tid. Det ger upp vår självständighet på det säkerhetspolitiska området.

Alliansfriheten har tjänat Sverige väl, och bevisbördan att överge den bör ligga på den som vill förändra. Men borgerliga företrädare agerar alltmer tvärtom, och menar att det är den som vill ha kvar alliansfriheten som ska bevisa varför. Det är en teknik som gör att man själv inte behöver argumentera i sak, vilket Natoförespråkare ofta undviker.

Men låt oss försöka förstå hur Natoförespråkarna tänker. Om man tror att det är stor risk att Sverige blir attackerat militärt av främmande makt inom en relativt snar framtid blir det logiskt att fokusera på hur vi på bästa sättet ska kunna försvara oss. Då kan idén om säkerhetsgarantier genom Natomedlemskap verka som en bra idé.

Men man kan i stället tänka på försvars- och säkerhetsfrågorna i vidare bemärkelse. Ett Natomedlemskap skulle minska vår trovärdighet som medlare i konflikter runt om i världen och som förespråkare för nedrustning.

Ur ett snävare militärt perspektiv är det bästa skyddet för vår säkerhet att förebygga ett spänt säkerhetsläge i vår region. Då blir det mer logiskt att fortsätta göra det som bidrar till avspänning i närområdet, och absolut inte göra något som skulle försämra säkerhetsläget där. Det är inget tvivel om att ett svenskt medlemskap i Nato skulle öka spänningarna i vår del av Europa. Vår – och Finlands – alliansfrihet bidrar till att minska konfliktytorna mellan Ryssland och Nato i Östersjöområdet.

Vad skulle vi vinna på att vara med i Nato? Det skulle öka sannolikheten att Ryssland eller annan makt skulle attackera Sverige, och öka sannolikheten för att vi skulle bli indragna tidigt i en kris eller militär konflikt. Sveriges försvarsförmåga skulle inte förändras särskilt mycket av Nato-medlemskapet som sådant. Däremot skulle den kunna förbättras genom att vi ökar försvarsbudgeten kraftigt. Det skulle Nato kräva av oss om vi blev medlemmar, och det skulle kanske också behövas på grund av den ökade risken att dras in i konflikter.

Men om målet är att öka vår försvarsförmåga kan vi själva besluta att satsa mer på försvaret, och då utifrån våra egna prioriteringar, inte Natos. Om målet är ökad säkerhet i vårt närområde är svenskt medlemskap i Nato kontraproduktivt.

Ibland hörs argumentet att vi bör gå med i Nato för att ta vårt ansvar, och sluta åka snålskjuts på andra länders militära förmåga. Åka snålskjuts kan vi inte göra vare sig vi är med i Nato eller inte. Men just vår alliansfrihet är att ta ansvar både för vår egen säkerhet och för situationen i Östersjöregionen. Alliansfriheten är något som både Nato och Ryssland har fördelar av genom att vi bidrar till minskad spänning i närområdet, och genom att när vi som alliansfria deltar i internationella samarbetsorgan blir det inte bara två sidor med hög misstänksamhet mot varandra. Vår alliansfrihet fyller en viktig funktion, för vår egen säkerhet och för andra länder. Det bör vi värna och utveckla, inte överge.

Anders Österberg (S)