Offentlig verksamhet måste bli klimatsmart
Fyra nordiska fackförbund i gemensamt upprop
Klimatfrågan är just nu extra het. På FN:s pågående klimatkonferens i Köpenhamn finns 200 fackliga ledare för att göra sina röster hörda och visa på att en nyckel till hållbar miljöutveckling är konkreta, effektiva och rättvisa satsningar på att göra offentlig verksamhet klimatsmart världen över.
Mycket av det arbete som görs för att skapa mer klimatsmarta lösningar utförs av offentliganställda. Det är sopåkare och deponiarbetare som lär allmänheten avfallshantering, vaktmästare på sjukhus som tar hand om riskavfall och kokerskor som vill laga närproducerad mat i skolkök. Genom att satsa på klimatsmarta lösningar inom energi, vatten, infrastruktur och andra områden kan stora steg tas i en mer klimatsmart riktning.
Världens ledare måste göra mycket mer, bland annat genom att strama åt reglerna för offentliga upphandlingar. Vid upphandling där skattepengar används vill vi att det ska ställas klimatsmarta krav som att bussarna som ska rulla i kollektivtrafiken ska vara miljöcertifierade, eller att kläderna som används i vård och omsorg ska ha producerats på ett sätt som är bra för både miljö och människor. Likaså borde krav på sociala villkor kunna ställas. Våra gemensamma pengar ska gå till arbetsgivare som ger bra löner och bra arbetsvillkor.
Kommunals medlemmar, och offentliganställda världen över, bidrar varje dag till klimatarbetet genom sina jobb. Det är därför självklart att ISKA, Internationalen för Stats- och Kommunalanställda, går i fronten vad gäller klimatarbetet. I ISKA ingår fler än 600 fackförbund som representerar drygt 20 miljoner offentliganställda. Inför Köpenhamnsmötet har ISKA enats om en lista med krav på åtgärder som vi ser är nödvändiga för att arbetet för en bättre miljö ska lyckas. Vi kräver bland annat:
Rejäla, globala satsningar på infrastruktur för kollektivtrafik, vatten, sophantering, sjukvård och andra områden. Offentliganställda världen över måste få utbildning och fortbildning inom miljöområdet, och mer inflytande för att kunna bidra med sina erfarenheter och kunskaper.
Större inflytande och rättigheter för offentliganställda världen över. Arbetare världen över måste har rätt att organisera sig, rätt att kunna tala fritt om problem och till och med lägga ner arbetet om de ser att miljön skadas.
Människor som drabbas av konsekvenserna av miljöförstöringen måste skyddas av staten. Alla länder måsta ratificera ILO-konventionerna C97 och C143.
Köpenhamnsmötet måste leverera ett avtal som förbinder att dra ner växthusgaserna i I-länderna med 30 procent till 2020. 2050 måste neddragningen vara 85 procent.
Satsningar på jämställdhet. De negativa konsekvenserna av miljöförstöringen drabbar främst kvinnor, eftersom kvinnor är i majoritet av världens fattiga. I utvecklingsländerna är det ofta kvinnors ansvar att sköta hushållet, vilket inkluderar sådant som att se till så att familjen har vatten etc. Miljöarbetet måste genomsyras av jämställdhetsanalys hela vägen och kvinnor måste få makt så att de får auktoritet att välja det som är bäst för miljön.
Världens blickar riktas mot de ledare som samlas i Köpenhamn. Om de verkligen vill och är mogna har de möjligheten att på riktigt ta ansvar både idag och för våra barn och barnbarn. Men faran är uppenbar att de ledare som borde stå upp och ta ansvar i stället gör sig små och försöker prata sig igenom Köpenhamnsmötet utan att komma fram till bindande beslut. Det har världen inte råd med.