Kassa förutsättningar för att vara nykter
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-09-07
I dag kunde vi läsa folkhälsoinstitutets nya rapport som visar en katastrofal utveckling. Bland unga män fördubblas den grupp som har ett ”riskbruk” och riskerar beroende.
Parallellt med denna rapportering kunde vi tidigare i år läsa CAN:s rapport om att andelen nykterister bland niondeklassare fortsätter att öka i maka takt, som det gjort sedan 70-talet. 30 procent avstår nu alkoholen.
Dubbla budskap? Hur kan en positiv utveckling bland 15-åringar vändas till en negativ utveckling bland 20-30 åringar?
Felet är enkelt, men ack så stort. Samhällsdebatten har sedan länge utgått ifrån problematiseringen kring hur förskräckligt det är med fulla ungdomar som ränner på Sveriges gator.
Det är en förenklad bild man valt att diskutera på grund av att den inte direkt rör det egna sättet att agera. För de äldre som är debattörer, beslutsfattare och föräldrar vill inte ifrågasätta sitt eget supande, sitt eget beteende eller sin egen alkoholkultur.
Men alkohol är inget ungdomsproblem, det är ett vuxenproblem.
Folkhälsoinstitutets studie visar – svart på vitt – att samhället ger kassa förutsättningar för dessa nyktra niondeklassare. Det finns ett väldigt litet eller obefintligt utrymme för den som vill avstå supen.
Alkonormen har blivit en allmän samhällsplikt som skall axlas. Det har gått så långt att du behöver en ursäkt för att inte dricka. Att dricka däremot förknippas med en skön livsstil. Studier visar att unga som inte dricker blir minst lika ifrågasatta av sina föräldrar som av sina kompisar.
Vad kan man göra? Folkhälsoinstitutet hänvisar den negativa trenden till det faktum att tillgängligheten ökat. Jag tror att det träffar mer rätt än de anar.
De pratar om att serveringstillstånden ökat drastiskt, öppettider på krogar har förlängts och införselkvoterna når nu orimliga nivåer. UNF ser det som samhällets uppgift att se till att erkänna sina misstag och återgå till en mer restriktiv alkoholpolitik, med resultat! Men problemen med tillgänglighet stannar inte i dessa politiska reformer, det handlar även om kultur.
På högskolornas fester pressas alkoholen ut på bord och ner i glasen och i näringslivet har alkoholen blivit en nödvändig – och beroendeframkallande – affärsmodell. Hos politikerna i beslutsfattarrummet badar man i rosé och mingeldrinkar och på julens släktträff kretsar kring snaps och julöl.
Men det är mycket snack och lite verkstad.
Kommunerna är fortfarande i allmänhet värdelösa på att ordna nyktra aktiviteter för unga, skolorna använder alkoholindustrins eget utbildningsmaterial som förutsätter att alla ska börja dricka, krogarna är usla på att servera alkoholfritt och föräldrar tar för givet att deras barn ska supa till lite. Och så vidare i all oändlighet.
Samhället är helt enkelt urbota dåligt på att stötta unga i beslutet att inte dricka eller att bara dricka lite.
Om vuxna slutade oja sig och i stället ansträngde sig för att göra alkohol till ett val av många istället för det självklara valet – då skulle vi kunna komma någonstans.
En nykter generations kan vara på väg, men är samhället redo?
Vidar Aronsson
Förbundsordförande,
Ungdomens Nykterhetsförbund