Se upp, politiker – folket slår tillbaka
Debattören: Valet av Trump skickar ett budskap till svenska beslutsfattare
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-11-23
Valet av Trump innehåller ett budskap till svenska beslutsfattare.
Regeringar som låter löntagarna ta smällen av frihandel och utkonkurrerade jobb, de får en smäll tillbaka.
Priset för liberaliseringen av USA:s handel, betalades av amerikanska enskilda löntagare fullt ut. Jobb försvann till andra länder, till exempel Kina. Finanskrisen drog sedan undan mattan för både arbetare och medelklassen.
Inte bara jobb, utan också pengar till barnens utbildning och familjens hälsovård gick upp i rök.
De amerikanska väljarna såg ekonomin som den viktigaste utmaningen för landet, viktigare än frågan om immigration eller terrorism enligt CNN:s eftervalsundersökning. 69 procent av väljarna var missnöjda/kände ilska över sittande administration.
Inte konstigt. USA saknar i huvudsak stöd för den som förlorar jobbet, till exempel a-kassa och olika omställningsprogram. Den enskilde får ta smällen fullt ut av frihandeln och konkurrensen. Till sist kommer en reaktion på en sådan ordning.
Obamas sista period blev inte heller lyckad i ögonen på alla som förlorat jobb och besparingar.
Trump erbjöd i år väljarna att kasta handelsavtalen i papperskorgen och skapa nya jobb. Det har sänt en chockvåg över världen där skräckscenariot är att detta blir början till slutet på rådande världshandel.
På många sätt är nu goda råd dyra även här.
Sverige är en av världens mest globaliserade ekonomier. Teknikutveckling och konkurrens slår ut gamla jobb i hög hastighet och de nya jobben bygger på senaste teknik.
Illustrativt för detta är när Ericsson i höst aviserat att man sparkar tusentals och samtidigt avser nyanställa 1 000 nyutexaminerade ingenjörer.
Det är bara ett exempel i det svenska arbetslivet där, enligt OECD, den snabbaste teknikdrivna utvecklingen sker. Tydligare kan det inte bli: Teknikutvecklingen gör att utbildning och kompetens har allt kortare bäst-före-datum.
Tydligare kan det inte heller bli hur överspelat det är att betrakta den 25–30-årige nyutexaminerade som färdigutbildad för resten av livet. Den affärsidé vårt land har är ju att ligga först, slå globala konkurrenter och sälja attraktiva produkter. Att ligga först kräver medarbetare som behärskar det allra nyaste.
Omställningsprogram och arbetsförmedling räcker inte längre som spång över till ett nytt jobb, när gamla jobbet eller företaget försvunnit. Man måste kunna uppdatera kunskap, inte bara en utan kanske flera gånger innan pensionen.
Detta har påtalats av facken i åratal. Exempelvis har Sveriges största fackförbund på privata sektorn, Unionen, oförtrutet försökt få gehör för att de anställda skall kunna kompetensutveckla sig över ett arbetsliv. Det handlar om att individuellt göra uppgraderingar på ett sätt som fungerar, även om man har försörjningsansvar, barn och hem.
Frågan har aldrig tagit sig upp tillräckligt högt i vare sig samhällsdebatt eller bland politiska beslutsfattare, trots utredningsförslag, förhandlingar, uppvaktningar, rapporter och debattartiklar i säkert 15–20 års tid.
Inga, vare sig arbetsgivare eller politiker har svarat när facken ropat. Djärvheten att satsa helhjärtat på detta finns tydligen inte, trots att det inte krävs någon större insikt eller fantasi för att förstå hur jobbomsättningen kräver att arbetskraften hela tiden lär nytt.
Att sticka huvudet i sanden kan visa sig riktigt dumt.
I ljuset av vad som skett i USA är ropen inte bara nåt marginellt krav på utbildning, vilket som helst. Politiker, men också arbetsgivare borde i ren självbevarelsedrift stå på tå.
Lärdomen från USA är ju: Slås anställda ut av det som de uppfattar vara frihandel väljs politiker som sätter stopp.
Amerikanerna valde Trump.
Kerstin Olsson, tidigare stabschef hos utrikesministern
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.