Unga muslimer fick rätt – då är ni plötsligt tysta

Debattören: Islamofobin har tagit över den offentliga debatten

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-11-21

När svenska muslimer får upprättelse är det inte lika intressant att rapportera om det, skriver Rashid Musa.

DEBATT. I december förra året nekades Sveriges unga muslimer (SUM) statsbidrag av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Motiveringen löd att vi har kopplingar till organisationer som anses vara icke-förenliga med demokratins idéer och att det finns individer i organisationen som inte respekterar demokratiska idéer som yttrandefrihet och jämställdhet. MUCF grundade sitt beslut på opinionsbildande länkar på nätet och den kontroversiella och hårt kritiserade MSB-rapporten. Nyheten toppade förstasidorna på nätet i de samtliga stora tidningarna, inklusive hos SR och SVT.

Vi bestred och överklagade beslutet till Förvaltningsrätten och den 14 november i år kom domen. Förvaltningsrätten gav oss rätt i samtliga punkter. Domen konstaterar att ”utredningen i målet inte visar annat än att SUM i sin verksamhet respekterar demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering.” Men när svenska muslimer får upprättelse är det inte lika intressant att rapportera om det. Trots att domen är till vår fördel finns det opinionsbildare och proffstyckare som tror sig ändå veta bättre än förvaltningsrätten. Detta visar att vi tror och respekterar idén om en fungerande rättsstat mer än vad våra meningsmotståndare gör.

Vi lever i en samtid där den islamofobiska kunskapsproduktionen har omfamnats av den offentliga debatten. Koloniala föreställningar om den ”muslimska faran” var till en början begränsad till högerextrema och counter-jihadistiska miljöer men har nu slagit sig ro i finrummen. Islamofobin har helt enkelt blivit institutionaliserad.

Det hetsiga samtalsklimatet har resulterat till att organiserade svenska muslimer anses vara problem som bör åtgärdas och disciplineras. De ska bort från politiken, bort från civilsamhället och de ska inte få driva skolor. Moskéer ska stängas och sjalar ska förbjudas.

Kebaben ska utvisas och falafeln ska spärras in. Detta samtidigt som 60 000 radikaliserade vita män ropar efter en muslimsk förintelse under en demonstration i Polen. När man belyser den farliga samhällsutvecklingen får man höra att vi bör tåla lite islamkritik.

Vi bör inte förstå dessa händelser som enskilda incidenter. De uppstår inte ur ett politiskt vakuum. Allt sedan Sovjetunionens kollaps har en ny fiende konstruerats. Samuel P Huntingtons fiktiva idéer om en kamp mellan civilisationer och kulturer förkroppsligas i dag av både tjänstemän och politiker. Viktiga beslut som berör svenska muslimer ses och tas utifrån en eurocentrisk lins.

Men i dag växer det upp en ny generation av svenska muslimer som kan och vill ta plats i det politiska samtalet om muslimer. Denna generation av unga män och kvinnor har inte som mål att vädja till den rådande hegemonin eller kompromissa bort sina rättigheter. De står rakryggade, stolta och vägrar att underkasta sig själva för någon. De går inte med på att definieras som varken ”goda” eller ”onda” muslimer av makten. De är självständiga individer som har förmågan att förstå sin egen samtid. För den som vill bevara rådande förtryckande strukturer kan detta ses som skrämmande.


Rashid Musa, Förbundsordförande för Sveriges unga muslimer


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.