Inte nöjda med delsegrarna

Amelie Björck ser PK-teater av bästa märke

Gruppen tar sig an den svenska teatern på Kilen i Stockholm.

Det är åtta år sedan Vanja Hermeles intervjuer med ­maktens teatermän avslöjade fritt fall vad gäller synen på ”kvalitet”, nämligen som något som hotas snarare än betingas av krav på ­jämställdhet.

Ett par år senare blev Ekots larm om trakasserier inom teatervärlden en snackis, och Lena Endre som hävdade att ängslighet snarare än könsförtryck var problemet blev hon ­feministsidans hatfavorit.

Vid samma tid, 2010, redovisade projektet Att gestalta kön sin slutrapport. Genom en unik kompetensmobilisering hade teaterhög­skolorna i riket fått en grundkurs ­ i norm- och konstvidgande arbete med kön och genus i undervisningen.

En kan tycka att mycket borde ha hänt efter denna självrannsakan av diskurs, praktik och pedagogik. Och jag tycker nog att effekterna märks. Visst finns det ett större genus­kritiskt självförtroende på scenerna i dag? Visst kan det ­blodiga allvaret kring Man och ­Kvinna och Tvåsamhet då och då brytas upp?

Trion Gruppen – Nina Haber, Bianca Kronlöf och Elin Söderquist – gör en helt annan analys i uppsättningen Gruppen kartlägger den svenska teatern. Och det gör de rätt i!

Det tjänar knappast morgon­dagens rättvisa att vifta för länge med delsegrarnas små vimplar. Om det inte finns en radikal front som ständigt påminner nyansryttarna om allt arbete som återstår, då riskerar framtiden plötsligt ligga bakom oss.

Föreställningen som landat på Stockholms stadsteaters Fri scen är PK-teater av allra bästa märke. Ett symptom är simultan syntolkning samt textning på både svenska och engelska. Alla ska med.

Iklädda kroppsstrumpor med ­narrens Pierrotmönster går trion till räfst och rättelse med teaterns ­konforma repetitionsmekanismer, med de få sorternas kvinnoroller, med snobberiet och kravet på rätt ålder, kropp, färg och funktionalitet hos skådespelarna. Mellan de väl­tajmade piff-puff-paff-illustra­tionerna av scenkonstens ­pinsamheter tas ”näsflöjterna” på. Ledmotivet Broder Jakob blir ett ­kiknande melankoliskt memento över en manlig teater-kanon satt på snooze medan världen går vidare.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.