Frödings frillor

Gustaf Fröding 1880.

Redan i sin samtid drabbades Gustaf Fröding av den oscarianska dubbelmoralen, när den utförliga samlagsskildringen i En morgondröm ledde till åtal. Frikänd blev han, och i dag, som Rolf Alsing påpekar i boken Fröding och kvinnorna (Hjalmarson & Högberg), måste vi minnas att sederna var som de var kring sekelskiftet 1900.

Med början i familjen, bland farmödrar, systrar och kusiner, presenterar Alsing ett antal miniporträtt av de kvinnor som omgav Fröding.

Ofta hade han romantiska anspråk, inte så sällan var de rent sexuella och någon enstaka gång verkade det som om en eller annan föll för skalden. Men olycklig och ensam på hospitalet återstod mest diktandet som den verksamhet där han hade framgång.
 

Vid sidan av de flickor han bland servitriser, prostituerade och någon gång bland borgarna uppvaktade, så var det framför allt två kvinnor som fick stor betydelse. Systern Cecilia stödde honom livet igenom på olika sätt och den märkvärdiga Ida Bäckmann kom honom nära under tiden på sjukhuset. De båda kvinnorna kom inte överens, och forskningen är oenig om Bäckmanns roll och den eventuella nytta hon gjorde. Men hon var en lika stor beundrare av Fröding som Ellen Key, en annan av poetens tillskyndare.

Alsings bok är skriven med lätt hand, låt vara strax vid sidan av forskningen, och aktar sig oftast från att blanda ihop liv och dikt.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.