Orden sviker när jag ser bilderna från Gaza
Om inte regeringen fördömer Israel gör jag och mina vänner det
Mitt i natten hamnar jag framför ett klipp där en man har två blodiga tygbylten i händerna, inte större än Ica-påsar.
Det är resterna av hans barn.
Jag kan inte slita blicken från dem, från de sönderslitna människorna i Gaza.
Krigsbrotten sänds i realtid och aldrig tidigare har jag upplevt glappet mellan språket och våldet så överväldigande. Jag tittar på vansinnet för att det inte återspeglas någon annanstans.
Medan vi följer hur Israel mördar palestinier, medan jag läser vittnesmål på Instagram om hela familjer som utplånats, medan läkarna larmar om att vattnet är slut och att elektriciteten stängs av, talar jag med vänner och kolleger om oförmågan att säga någonting. I detta land, som under det senaste året diskuterat koranbränningarnas nödvändighet, som slagit sig stolt för bröstet och talat om att yttrandefriheten aldrig får begränsas, riskerar den som nu kallar den etniska rensningen för en etnisk rensning att bli tystad. En vän ringer mig och gråter – hon riskerar att förlora alla sina uppdrag på grund av sitt stöd för palestinierna, vad ska hon göra? Förlora försörjningen eller hålla tyst medan det palestinska folket tystnar?
Orden sviker också mig. Jag fortsätter att titta på bilder från världens största utomhusfängelse Gaza, där maten och medicinerna nu börjar sina.
En bild: en flicka, Hala, åtta år, går till affären med sin morbror för att köpa medicin. När hon kommer tillbaka är alla döda – hennes föräldrar, systrar, morföräldrar och fastrar. Fyravåningshuset i Gaza är attackerat till oigenkännlighet.
En annan bild: Johan Pehrson, som under en bild på sig själv skriver att Sverige måste vara glasklart i sitt stöttande av Israel.
Jag vet inte längre hur det ska gå att befinna sig i den här tiden.
Efter att palestinierna ockuperats i 75 år ska de nu bombas till bitar medan hela västvärlden tittar på. De som talar om fred visar sig nästan alltid vara samma människor som är kapabla till de mest obeskrivliga av grymheter.
Medan liken staplas på hög samlas mina vänner och pratar med varandra om våldet de har bevittnat.
Om inte regeringen fördömer Israel gör vi det.
Stoppa krigsförbrytelserna, stoppa utplåningen av palestinier, stoppa mördandet.
