Romer erkänns som offer - ändå fortsätter hetsen
Riktade oförrätter fortsätter
Jag är rädd för vad som kommer att ske med mitt folk. Hemma i Holland hetsas det mot romer. Förintelseöverlevaren Zoni Weisz deltar i ett panelsamtal på Berlins bästa adress med anledning av det gått ett år sedan minnesmärket över de romer som mördades av nazisterna invigdes.
Monumentet var en seger, ett slutgiltigt symboliskt erkännande av folkgruppen som förintelseoffer. Samtidigt tycks den redan svåra situationen för Europas största nationella minoritet ha förvärrats sedan tillkomsten.
Tysklands inrikesminister Hans-Peter Friedrich angriper fattiga EU-medborgare från Östeuropa med antiziganistiska generaliseringar. I Duisburg har pogromliknande scener utspelats kring ett boende för romer. Från Ungern rapporterar journalisten Agnes Daroczi om svårföreställbara sociala förhållanden.
Oförrätter riktade mot romer är en fråga också med svensk relevans. Därför var den forskningskonferens om antiziganism som nyligen arrangerades av Hugo Vallentin-centrum vid Uppsala universitet viktig.
Historikern Jan Selling redogjorde för hur ”zigenarforskning” stakade ut vägen för statens repressiva politik. Idéhistorikern Pia Laskar påminde genom närläsning av Strindbergs novell Tscandala om en seglivad populär kulturell figur: Den förrädiska romska kvinnan som förför och fördärvar den renrasiga folkstammen.
Historikern Daniela Gress underströk, utifrån tyska romers kamp för erkännande och ekonomisk kompensation som folkmordsoffer, viktigen av opinionsarbete och organisering. Majoritetssamhället har visat sig ovilligt att lära sig den historiska läxan på egen hand.
