Chile försökte bygga ett socialistiskt internet
Men Pinochet använde projektet till övervakning och repression
För 50 år sedan genomfördes militärkuppen i Chile, som kom att förändra landets historia för alltid. I hjärtat av den geopolitiska konflikt som ledde fram till händelsen och dess brutala efterspel fanns kampen om vad ny datorteknologi kunde vara och vems intressen den skulle tjäna.
En ny dokumentär podcast av teknikskribenten och vetenskapshistorikern Evgeny Morozov berättar den bortglömda historien om hur ett cybernetiskt projekt var på väg att transformera landets ekonomi och välstånd, men i stället blev ett verktyg för repression och övervakning under Pinochet. Det är en historia som undersöker Allendes teknologiska arv i ljuset av Big Techs dominans i dag och ställer viktiga frågor om hur teknik, vetenskap och geopolitik samspelar.
När Allende valdes till president 1970 hade Nixon och CIA redan under lång tid försökt förhindra att han skulle komma till makten. Enligt nytt arkivmaterial var Washington väldigt bestämt kring att Allende skulle sänkas till varje pris, och det första vapnet blev blockader och sabotage för att ”få den chilenska ekonomin att skrika” som Nixon själv uttryckte det.
Chile hamnade snart i skenande inflation och med ett stort behov att samordna ekonomi och produktion. Finansminister Fernando Flores, en av huvudkaraktärerna i ”The Santiago boys”, fick idén att söka hjälp i England hos den excentriske cybernetikexperten och managementkonsulten Stafford Beer. Han hade ett förflutet inom brittisk militär och underrättelsetjänst men kände avsmak inför sitt lands utrikespolitik efter att ha sett det brittiska imperiets koloniala verkningar från insidan i Indien.
De möttes på tjusiga Athenaeum-klubben i London och Beer accepterade snabbt uppdraget att lämna sitt bekväma överklassliv i England för att flytta till Santiago och ställa sina kunskaper till förfogande i det socialistiska Chile. Där skulle han hjälpa Allendes team av ingenjörer, gruppen som Morozov kallar The Santiago Boys, att utveckla en ny form av techno-utopi i samhällets tjänst. Project Cybersyn, som det kom att kallas, var ett avancerat system av Telexmaskiner och datorskärmar med realtidsdata över industri och ekonomi som närmast kan liknas vid ett socialistiskt proto-internet.
Det här är bara några av huvuddragen i ”The Santiago Boys”, som bygger på mer än två års arbete och omkring 200 intervjuer. Bland mycket annat finns här nyligen avklassificerade CIA-dokument som visar att Project cybersyn och den teknologiska autonomi från amerikanska storföretag som Allendes Chile eftersträvade var ett huvudmotiv för den amerikanska delaktigheten i kuppen.
Den 11 september 1973 innebar slutet på två utopier, en socialistisk och en cybernetisk. I stället för The Santiago Boys kortlivade högteknologiska välfärdsexperiment under Allende fick Chile de så kallade Chicago Boys nyliberala marknadsekonomi och Pinochets blodiga diktatur. I Chile, Argentina och flera andra länder kom cybernetiken i stället att användas under de följande åren i den CIA-stödda Operation Condor för att effektivt tillfångata, tortera och avrätta tusentals dissidenter och politiska motståndare. Ibland till och med genom avrättning på öppen gata i Washington D.C. som skedde med Orlando Letelier 1976, en av de viktigaste kritikerna av Pinochet och den nya ekonomin.
Samtidigt kom utvecklingen av digital teknologi att koncentreras till Silicon Valley, där Allendes finansminister Fernando Flores ironiskt nog fann ett nytt hem som AI-konsult efter några år i interneringsläger.
”The Santiago boys” är en viktig historisk påminnelse från Chiles tragiska öde om att digital teknologi faktiskt inte nödvändigtvis måste tjäna de intressen som i dag företräds av Big Tech.
Adam Wickberg är forskare vid KTH Environmental Humanities Lab
