Märklig fördelning av teaterpengar
Konsultfirmor betalas flera miljoner - fria grupper får anslagen kapade
Stockholms kulturnämnds fördelning av stöd till fria teatrar väcker en rad frågor kring beslutsförfarandet. Det handlar inte längre om att motivera stödet med vad en teater har gjort, utan vad den avser att göra.
De motiveringar som formuleras tycks vara skrivna av någon av den kader unga, antagligen rätt hippa tjänstemän som kulturstrategen Patrik Liljegren låtit anställa. Hur kan man annars förklara motiveringen till Teater Galeasens minskade stöd? Så här står det: Galeasen är fortfarande en teaterscen med potential att långsiktigt utveckla konstnärlig kvalitet. Potential? Att Galeasen dessutom har påtalat rena felaktigheter i den sammanfattning som föregår motiveringen ökar knappast förtroendet för kulturnämndens beslut.
Kulturnämnden är intresserad av hur man arbetar i sociala medier, medan teatrarna naturligtvis anser sig arbeta i den verkliga världen. Att Moderna Dansteatern får ett högt stöd motiveras med att de utvecklar nya samarbeten rörande lokaler, personal, marknadsföring. Därtill är de aktiva på nätet, med 2 000 kompisar på facebook. I 19 länder. Oj. Och de hade en publik på runt 5 000, men har nu lyckats övertyga kulturnämnden att de ska femdubbla den publiken, till 24 000. Hur framgår inte.
Oaktat att den nuvarande kulturpolitiken vill förvandla konst till kommersiell verksamhet, saknas tydlighet i kraven för stöd och konsekventa bedömningar av ansökningarna. Att det dessutom inte förs någon dialog värd namnet med teatrarna eller att tjänstemännen fördelar stöd under 350 000 utan att ta upp dessa i kulturnämnden ger gott om utrymme för godtycke.
Kulturnämnden lägger många miljoner på konsultfirmor, senast Ernst & Young, som av någon outgrundlig anledning skulle undersöka nationalscenerna i Stockholm. Årets stöd till fria grupper uppgår till 90 miljoner, man har fördelat kring 65 av dessa. Om blott ynka 2 miljoner hade anslagits till de teatrar som nu har fått sänkt, hade jag sluppit skriva den här texten.
Slutligen hoppas jag att det är en slump att de fyra teatrar som har fått de kraftigaste sänkningarna har kvinnor i högsta ledningen: Galeasen, Giljotin, Alias teatern och Teater Tre. Fria Teatern, den som första drabbades för två år sedan, leds även den av en kvinna.
