Social oro – så räknas den ut

Petter Larsson

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Uppdaterad 2014-02-14 | Publicerad 2013-06-10

FN har hittat formeln för effekten av arbetslöshet, politisk situation och levnadsstandard

Risken för social oro har stigit mer i Europa än i andra delar av världen de senaste åren, konstaterade FN:s arbetsrättsorgan ILO i en ny rapport i veckan.

Kravaller och generalstrejker i Grekland, ett Italien i politiskt kaos, hundratusentals på gatorna i spanska och franska protest­vågor. Och stater som svarar med utegångsförbud, tårgas och inskränkningar i demonstrationsrätten. Så sent som i lördags gick tysk polis loss på fredliga demonstranter utanför Europeiska centralbanken med batongen och pepparsprej.

I botten mullrar en stadigt ökande arbetslöshet, dramatiska nedskärningar i välfärdssystemen, lönesänkningar, försämrade pensioner, höjda skolavgifter.

Så nog kastar FN jästen efter degen, eller hur man nu ska uttrycka det.

Vilket inte betyder att man inget lär sig. FN:s beräkningar utgår från sådant som levnadsstandard, förtroende för regeringen, tillgång till internet och hur den lokala arbetsmarknaden fungerar. Av detta konstruerar de sedan ett index som liksom nästan vetenskapligt visar det vi alltså redan sett på tv: att folk protesterar när de får det sämre.

Men nu vet vi i alla fall hur den matematiska formeln för social oro ser ut.