Hippa Hippies
Ett förfallet motell vid ett träsk. Sonen i den judiska familjen som äger det arbetar med gott humör på att administrera undergången. I veckorna är han designer nere i New York och deltar där i ett hektiskt gay-liv. Hemma i White Lake och Bethel är han straight och ordförande i företagarföreningen.
Elliot Tiber hade turen att bli indragen i två av det sena 60-talets viktigaste händelser: Stonewallrevolten och Woodstockfestivalen. Han var med den kvällen då New Yorks bögar och flator slog tillbaka mot polisens trakasserier, den moderna gayrörelsens startpunkt. Baren Stonewall framstår i hans skildring som något tjusigare än man tänkt sig. Han förnekar att lågstatusfigurer som transor deltog i revolten denna första kväll. Idén att de var med och slogs kan möjligen skrivas in i ett kristet mönster där de sista skall bli de första.
I sin bok Woodstock. Tre dagar som förändrade världen – och mitt liv knyter Tiber ihop Stonewall med rockfestivalen Woodstock vars kärleksbudskap sprängde också heterosexualitetens gränser.
Av en slump landar den husvilla festivalen (som alltså inte gick av stapeln i Woodstock några mil bort, den stan gav bara namn åt projektet) på familjen Tibers motell. Och brer ut sig på vännen mjölkbondens marker. Krocken mellan den nergångna turistorten och de myriader av hippies och affärsmän som invaderar den är våldsam och rolig att följa. Det är mer förspelet till festivalen som intresserar Tiber än artisterna som flögs in med helikopter och förmodligen knappt visste var de befann sig.
Rena lynchstämningen uppstod på möten inför projektet. Det talas sällan om amerikansk antisemitism, men här visas den upp i helfigur. Stora summor i mutor betalas under slapstickartade former till en fientlig och sniken lokalbefolkning. Maffian nere i New York känner vittringen av pengar men jagas på flykten av en transvestit med skäggstubb och läderpiska. Det tycks ha hänt lite på de veckor som gått sen Stonewallrevolten.
Hjälten Tiber övervinner alla svårigheter. Han dödar drake efter drake lika frejdigt som han tidigare inväntat familjens och stans utplåning. Hans bok är en godmodig hyllning till den fantasifulle och empatiske entreprenören.
Framgången häver till sist alla släktens judiska förbannelser och ger honom ett livsinnehåll som bär honom än i?dag. Han berättar flyhänt och kul om sommaren 1969 då hans egen biografi vävdes in i den större historiska gobelängen. Boken är som gjord för att filmas, och Ang Lee har nappat på kroken.
