Ett ögonblick... Fredrik Virtanen
Aftonbladets skribent teaterdebuterar med ny pjäs om vapenhandlare
19 augusti är det premiär för Vapenvila, på den nya scenen ”Teater under bron”, belägen under Liljeholmsbron i Stockholm. Inte långt därifrån bor huvudpersonen Viktor. Det är en kluven individ som stör sig på pk-maffian samtidigt som han vill vara en del av den.
Varför ville du skriva om en vapenhandlare i Hornstull?
– De som startade teatern, Rennie Mirro och Filip Adamo, hade sett dokumentären Vapen, lögner och videoband om Viktor Bout, en känd illegal vapenhandlare. Det hade jag också. Så det var deras idé, men min Viktor bor i ett gentrifierat medelklassområde och kämpar med sociala problem. Han har konflikter med frun och försöker uppfostra sina barn feministiskt, å andra sidan hatar han invandringen. Den riktiga Bout är ryss och sitter på kåken, det finns inget kvar av ursprunget mer än att båda dansar salsa.
Du Svensson-fierade Viktor Bout?
– Eller gentrifierade. Pjäsen ska utspelas i samtiden. Den handlar om svensk vapenexport och varför inte han ska få handla med vapen när staten gör det. Han hatar samhällets hyckleri, och inser samtidigt att han gör fel. Men han ursäktar sig med att han bara transporterar vapnen, han skulle lika gärna kunna göra detsamma med ruccola. Sen händer något, han ser bilder från ett afghanskt bröllop som blivit massakrerat av vapen som han kunde ha sålt.
Blir det svårt att spela pjäsen utomhus?
– Det blir lite problematiskt med ridån och ljuset. Men det får lösas. Rennie Mirro är en jävel på att dansa, så det kommer passa bra. Och det är modigt av dem att satsa på kultur. Jag fyllde bara ramen med nutid, ångest och slapstick. Jag är teaterintresserad, men har inte skrivit mer än en show om Kikki Danielssons liv. Det var ett jättebra manus, det hade kunnat spelas i åratal. Men projektet sprack när hon åkte och spelade in Sean banan inuti Seanfrika.
Du beskriver det som en macho-pjäs. Är manlighet något som intresserar dig?
– Humanismen och feminismen står just nu mot manlighet och auktoritärism. Där befinner sig den stora samhällspolitiska kampen. Viktor står i mitten. Det är en provocerande pjäs, för han är vidrig på många sätt. Han föraktar de ruccola-ätande människorna i Hornstull samtidigt som han går på H&M:s barnavdelning och blir upprörd när han inte hittar könsneutrala kläder. Det är en upphöjd verklighet, ungefär som att koka crystal meth i Breaking bad.
Till sist: Vad önskar du dig mest av allt just nu?
Virtanen tystnar i några sekunder.
– Fem plus i recensioner. Fast ni på kulturen har ju inga plus.
