”Romerna var lägst på skalan i nazistlägren”

Majgull Axelsson drömde mardrömmar när hon skrev sin roman om Förintelsen

Skriver om mörka hemligheter ”Människor överlevde högst i tre–fyra månader på den kost de fick i Auschwitz”, säger 
Majgull Axelsson, som skrivit en roman om utanförskap, skam och mörka hemligheter.

På nätterna drömde Majgull Axelsson att hon befann sig i ett koncentrationsläger.

På dagarna skrev hon om en romsk kvinna som överlevde Förintelsen.

–  Det var en plågsam upplevelse.

Men hon tvekade inte.

– Över 500 000 romer dog i tyskarnas koncentrationsläger och den historien måste berättas. Det kändes så viktigt, så meningsfullt.

”Jag heter inte Miriam” utkom nyligen och är en roman om utanförskap, identitet och hemligheter.

– Det är en berättelse med fiktiva gestalter, men den bygger på verkliga händelser.

För två och ett halvt år sedan var Majgull Axelsson på en middag där hon träffade Eva Sjöberg, journalist på TV4.

”De skrek: Ut med tattarna”

– Hon berättade för mig om tattarkravallerna i Jönköping i juli 1948. Det var en av de första städerna i Sverige där de fick tillgång till bostäder och inte behövde längre åka runt i tält eller husvagnar.

Tattarna, eller resandefolket som de kallas i dag, var en föraktad grupp som utsattes för grova övergrepp från myndigheternas sida. Många av dem tvångssteriliserades och man tog deras barn ifrån dem.

– Tre år efter Auschwitz stängning samlades tusen invånare utanför tattarnas hem och skrek: Ut med tattarna! Det blev ett folknöje. Till slut gick de in i husen, polisen tillkallades och tog med tattarna till stationen för att skydda dem.

Vetskapen om tattarupproret fick Majgull Axelsson att börja göra resor bakåt i historien. Hennes första gick till Jönköping, hennes nästa till Auschwitz.

– Jag blev oerhört skakad. Det var en plats som gjorde mig förstummad. När jag kom till Ravensbrück tänkte jag att detta är en kyrkogård.

Majgull Axelsson har gjort omfattande research, läst mängder av böcker om koncentrationslägren och försökt förstå hur Himmler och Göbbels tänkte.

Romerna gjorde uppror

– Bara med ett penseldrag bestämde de att romerna var undermänniskor och skulle dödas. Varför gjorde de det? Det är obegripligt.

Hon intervjuade kvinnor som överlevt fasorna i Ravenbrück och som kunde berätta om rangordningen bland fångarna.

– Längst ner på skalan stod romerna. Ändå var de den enda grupp som vågade sätta sig upp mot SS i Auschwitz zigenarläger. Det inträffade den 16 maj 1944.

Hämnden kom natten mellan den 2 och 3 augusti då cirka 3000 romer gasades och brändes.

– Efter andra världskriget fick de inget skadestånd. Till skillnad mot judarna. Motiveringen var att romerna placerats i koncentrationsläger för att de var kriminella. Det skulle även gälla deras barn, som utsattes för ohyggliga medicinska experiment av Josef Mengele.

Med alla sina nyvunna kunskaper skrev Majgull Axelsson en berättelse om en romsk, ung flicka som kommer till Sverige med de Vita bussarna och utger sig för att vara judinna. Med sina erfarenheter av fördomar och förnedring anser hon att hennes möjligheter till ett bättre liv är större på det viset.

Hon lyckas dölja sin riktiga identitet och lever i en lugn, välordnad tillvaro, korrekt och välformulerad i allt hon gör. Fram till den dag hon fyller 85 och långsamt börjar berätta sanningen, fylld av skam, självbedrägeri och fruktansvärda upplevelser.

– Jag brukar ha stora svårigheter i början när jag skriver mina romaner. Men inte den här gången. Nu känns det faktisk litet tomt. Och jag har lämnat lägret på nätterna.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln