Fel spår, Borg
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Uppdaterad 2019-06-25 | Publicerad 2010-10-21
Med klimatkris och knapphet på olja ökar behovet av kollektivtrafik. Det är lätt att räkna ut. Men i rådande nationalekonomi är det förstås inte så enkelt.
Ett järnvägsspår mellan Helsingborg, Marieholm och Eslöv ligger färdigt att tas i bruk för persontrafik, och Eslövs kommun och Region Skåne är redo att investera 40 miljoner vardera i projektet. Men Trafikverket säger nej. Orsak: regeringens anslag för banunderhåll räcker inte till för nya sträckningar.
Regeringen ömmade under valrörelsen för järnvägen. Nu lägger den fram en budget där investeringarna i järnvägen minskar med två tredjedelar från 14,5 miljarder i år till 5 miljarder 2014.
Samtidigt minskar tilldelningen för drift, underhåll och trafikledning från 5,4 miljarder till 5,2 miljarder. Det innebär bland annat att de 400 miljoner Trafikverket lovat anslå för bättre snöröjning medför 400 miljoner i försämrat underhåll på andra områden inom järnvägsnätet.
Anders Borg främjar i stället biltrafiken. Investeringarna i vägnätet stiger från 12,6 till 13,7 miljarder.
Det är inte tal om att investera landet ur fossilkapitalismen. Tvärtom, med anslagen till Förbifart Stockholm får byggbolag och fastighetskapital statligt understöd för utbredningen av vidsträckta villaförorter av nordamerikansk modell kring huvudstaden. Där blir det svårt att göra transporterna energisnåla.
Finansministerns sparsamhet är selektiv. Att till belopp motsvarande 49 procent av BNP gå i borgen för de privata bankernas svindlande affärer går bra. Det faller utanför såväl riksdagens som EU:s budgetrestriktioner.
Men att med lån finansiera långsiktiga investeringar i järnvägen går inte för sig. Det anses enligt riksdagens och EU:s regler ställa till oreda i statsfinanserna.
För övrigt aviserar regeringen mer pengar till Trafikverkets administration. Det kostar att förvalta ett marknadsmässigt kaos.
Mikael Nyberg
