Så lätt lagas inte en sönderslagen skola
Klyftorna i skolan ökar
Nationella prov, betyg, tidigare skolstart, högre lärarlöner. Det är några av de förslag som lanserats på tidningarnas ledarsidor för att få bukt med de försämrade skolresultat, som slogs fast i en Pisa-undersökning i veckan.
Ja, skam den ledarskribent som inte har en lösning på lager. Men det finns en hake. De där åtgärderna förbättrar nog inte resultaten mer än marginellt.
I alla fall inte om man får Skolverkets forskningsöversikt, som man använder för att analysera Pisa-studien.
Det stora problemet är nämligen att skolan blivit mer ojämlik, med resultatet att svaga elever och arbetarbarn presterar sämre – utan att de starka och de med högutbildade föräldrar presterar bättre.
Forskningen pekar ut friskolor, nivågruppering, kommunaliseringen och för lite lärarstöd som bovarna i dramat. Och då blir förstås åtgärdslistan en helt annan. Se på toppländerna Finland, Kanada och Sydkorea, skriver Skolverket. Där finns den likvärdiga skola, som svensk skolpolitik slagit sönder.
Kanske drar sig tidningstyckarna av rent ideologiska skäl för att bita i detta forskningens sura äpple. Eller kanske har de inte begripit, ett tecken, i så fall, på att det inte bara är ungarna som har problem med läsförståelsen.
