Hackattack
Martin Aagård läser nättjuvarnas historia – och uppdaterar sitt virusskydd
Som beskrivning av en typisk hackare har Lisbeth Salander ett stort fel och ett stort rätt.
Hon är kvinna och hon är svensk.
Få hackare skyltar med att de är kvinnor. De skyltar inte med sina identiteter över huvud taget, men hackervärlden är en grovt manlig domän. På ett riktigt unket sätt.
Men svenska hackare har gott rykte, eller vad man nu ska kalla det. De har uppnått en viss ryktbarhet, snarare.
Ordet ”hacker” myntades av modelljärnvägsklubben på MIT (Massachusetts institute of technology), där några av medlemmarna var mer intresserade av att manipulera transformatordosan än att köra tågen. Hackandet var en analog verksamhet från början. En av de tidigaste formerna av ”hack” gick ut på att ringa gratis genom att manipulera telefonväxlar med tonsignaler.
I sin imponerande bok Svenska hackare följer journalisterna Daniel Goldberg och Linus Larsson hackerkulturen från modelltågen på MIT till dagens digitala subkultur. En subkultur som rymmer rena huliganer, rättrådiga aktivister som uppmärksammar omvärlden på säkerhetsrisker och kriminella element som stjäl uppgifter mot betalning. Gemensamt är att alla prövar sina färdigheter till det yttersta för att tränga in i olika datasystem. Ju större och mer militära, desto bättre.
Boken fokuserar på ett antal svenska hackare som alla blivit föremål för omfattande polisutredningar. Den blott 16-årige uppsalabon Philip ”Stakkato” Pettersson som tog sig in på USA:s största superdatorsystem. Dan Egerstad som fiskade upp topphemliga lösenord ur det världsomspännande anonymitetsnätverket Tor. Den rabulistiska gruppen ”Vuxna förbannade hackare”, ökända för intrång på TV3, Aftonbladet, och Dataföreningen. Goldberg och Larsson träffar även en hacker som säljer den information han stjäl.
Men hackerns drivkraft är sällan helt och hållet destruktiv. Äregirighet, nyfikenhet och tonårigt övermod är mycket viktigare. Hackerkulturen politiseras tydligt först under rättegången mot The Pirate Bay, även om det alltid varit en djupt antiauktoritär handling att hacka.
I förbifarten lyckas de skriva en stor del av den svenska datorhistorien, som börjar bland telefonfreaks och ungar som byter spel på sin lokala BBS (Bulletin Board System – en sorts digital anslagstavla). En historia vars hjältar hittills varit okända. ABC-klubbens ordförande Gunnar Tidner får väl räknas till dem. Mannen som på klubbens årsmöte 1980 skickade det första textmeddelandet någonsin på svenska: ”HEJ MAIT, KAN DU LÄSA DETTA? KOM.”. Men även Thomas Östros får sin välförtjänta skärv av uppmärksamhet. Hem-pc-reformen 1997 bidrog stort till Sveriges både lagliga och olagliga digitala framgångar.
”Svenska hackare” är berättelsen om hur en avancerad högteknologi snabbt hamnade i allmänhetens händer och de märkliga konsekvenser det fick. Allt skrivet på en prosa som gör att den som har ett pinfärskt datorkörkort faktiskt har en chans att hänga med.
Och ja, den avslutas med lite goda säkerhetstips.
Glöm inte att uppdatera virusskyddet nu.
