Sötebrödsdagarna kan vara över för de rika

Nu föreslås en progressiv europeisk förmögenhetsskatt, som kan betala för klimatomställningen och välfärden

Inkomster från kapital tillfaller nästan bara de superrika

Det senaste årtiondet har den rikaste procenten i världen lagt beslag på 54 procent av de nya värden som skapats, enligt en ny Oxfam-rapport.

Samma grupp släppte under åren 1990–2015 ut dubbelt så mycket växthusgaser som den fattigaste halvan av världens befolkning, kring 3 miljarder personer.

För att räknas till dessa superrika ska man ha en förmögenhet över 1 miljon dollar, drygt 10 miljoner kronor.

Ni som har det läser vidare på egen risk. För en gångs skull är det ni, inte de fattiga, som är det problem som ska lösas.


Den globala ojämlikheten speglas i den svenska. De senaste 30 åren har ojämlikheten i inkomst ökat med omkring 80 procent och Sverige är inte längre i världsklass, utan ligger ungefär som Ungern och Polen.

Det beror inte på ökade löneskillnader. Det är inte mellan, säg, läkaren och undersköterskan som klyftorna har ökat. Utan mellan dem som ha inkomster av kapital och oss som inte har det, i praktiken mellan de superrika och kanske 80-90 procent av befolkningen.

Här har den procent med högst disponibel inkomst lagt belag på 54 procent av kapitalinkomsterna, varav den rikaste promillen på 24 procent.

Sverige placerar sig i nivå med oligarkernas Ryssland vad gäller ojämlikhet i förmögenhet och är därmed ett av världens 11–12 mest ojämlika länder, enligt storbanken Crédit Suisse.

Här dräller av miljardärer, samtidigt som välfärden ska spara

Sådana internationella jämförelser är förstås alltid kniviga. Vi har ju till exempel offentlig sjukvård och gratis utbildning, vilket gör att svenska hushåll inte behöver ett privat sparande till detta. Men även när man jämför med våra nordiska grannar, som vi ju annars ofta gör eftersom samhällena liknar varandra, så kvarstår att Sverige är ett mycket mer ojämlikt land än de övriga när det gäller förmögenhet.

Här dräller av miljardärer, samtidigt som välfärden ska spara, socialförsäkringarna har urholkats, klimatomställningen kommer att kräva massiva offentliga investeringar och inflation och räntehöjningar knäcker vanliga löntagare.


Nu ska jag komma till saken: Det kan bli slut på sötebrödsdagarna och frossandet på ananas och järpe. De feta åren är förbi.

Man kan ju hoppas i alla fall. För i förra veckan godkände EU-kommissionen ett slags medborgarinitiativ om att införa en gemensam europeisk förmögenhetskatt på de allra rikaste och använda pengarna för klimatomställning och social utjämning. Bakom idén står bland annat en rad socialdemokratiska politiker, den franske ekonomen Thomas Piketty, Oxfam och en organisation av miljardärer som vill blir hårdare beskattade.

Får initiativet stöd av minst en miljon unionsmedborgare i minst sju länder, så tvingas Kommissionen ta upp det till beredning. Namninsamlandet ska påbörjas nu i juli.

”Europa blir allt mindre jämlikt och vi vet nu att de rikaste i vårt samhälle betalar lägre skatter än alla andra eftersom deras förmögenheter växer och mycket av dessa beskattas lågt eller inte alls” förklarade Piketty i samband med att initiativet lanserade.


Några skattenivåer anges inte i själva förslaget, men Oxfam har räknat lite på vad en sådan skatt inom EU skulle kunna ge.

Det är rätt modesta skattesatser man tänker sig.

Tar man 2 procent på förmögenheter över 50 miljoner kronor, 3 procent på dem över 500 miljoner och 5 procent på förmögenheter över 10 miljarder, så skulle det inbringa närmare 2700 miljarder kronor om året, mer än dubbelt så mycket som hela den svenska statsbudgeten.

Och det drabbar, bokstavligen, ingen fattig. Vi andra kan lugnt sätta på Motörhead och skriva under.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.