Nu krävs krafttag mot hatet på nätet
Datainspektionen anser lagen tandlös
Dagens lagstiftning mot kränkningar på nätet är tandlös. Den slutsatsen drar Datainspektionen, som nu kräver krafttag mot näthatet.
Visserligen existerar redan förtalslagar och personuppgiftslagen, men enligt DI är de till stor del verkningslösa. Därför vill man kriminalisera de värsta kränkningarna, enligt det remissvar man lämnat till Yttrandefrihetskommittén.
Journalister och debattörer är oftast huvudpersoner i hat- debatten, men det drabbar naturligtvis andra, som inte söker offentligheten. En kolumnist vet att hen kommer få en skur av mindre smickrande tillmälen i mejlkorgen efter en publicerad krönika, men en person som ställt upp som vittne till en bilolycka kanske inte är beredd att få sitt utseende recenserat i kommentarsfältet. Andra får sin bild på Instagram kapad och hånad.
Det finns förslag på lösningar på det senare exemplet.
Daniel Westman, forskare i nätjuridik, säger till Dagens Nyheter att den nuvarande lagstiftningen haltar eftersom den enbart ser till själva ordvalen, inte till vilken spridning de kan få. Detta kan man förändra, utan att tumma för mycket på yttrandefriheten, menar Westman.
Om man gör bestämmelsen tillräckligt snäv genom att man räknar upp särskilda privata uppgifter som det inte finns skäl att sprida så skulle det inte behöva skapa några problem heller på det grundlagsskyddade området, säger han till DN.se.
