Pussy Riot får amnesti

Protestpunkarna Nadezjda Tolokonnikova och Maria Aljochina kan bli fria redan i slutet av veckan

Nadezjda Tolokonnikova och Maria Aljochina under rättegången. Foto: AP

Ryska duman antog i dag slutligen president Putins förslag om amnesti i samband med ryska konstitutionens tjugoårsjubileum.
Eftersom amnestin bland annat berör personer dömda till mindre än fem års fängelse och personer med minderåriga barn, är slutsatsen att de två ännu fängslade medlemmarna i proteströrelsen Pussy Riot, Nadezjda Tolokonnikova och Maria Aljochina, kommer att bli fria i slutet på denna vecka.
Sanningen är inte fullt så enkel.
Nadezjda Tolokonnikova befinner sig just nu på ett sjukhus i Krasnojarsk. Hon hamnade där efter att ha hungerstrejkat i det arbetsläger i Mordovien där hon avtjänade sitt straff. Tolokonnikova har genom sin advokat förklarat att hon kommer att acceptera ett fri­givande.

Maria Aljochina, däremot, som befinner sig i ett arbetsläger i närheten av Nizjnij Novgorod, har sagt att hon av principiella skäl kommer att avtjäna hela sitt tvååriga fängelsestraff som löper ut den 4 mars 2014. Hon väljer alltså bort drygt tre månader av frihet. Enligt vänner som talat med henne i ­telefon vill hon ”fortsätta analysera produktionsförhållanden på straff­anstalten”.
Saken är att både Tolokonnikova och Aljochina under sin vistelse i lägren ­engagerat sig i de intagnas arbetsvillkor. De har slagit larm om de slavlika förhållanden där intagna tvingas arbeta 14–16 timmar per dygn, i livsfarlig arbetsmiljö med obefintlig betalning.

När jag läser Maria Aljochinas brev till ryska The New Times där hon beskriver hur intagna förvandlas till slavar, hur ledningen fuskar med redovisningen av arbetade timmar, hur en grym, människofientlig ordning bryter ner individen påminns jag om Sovjet-­tidens dissidenter.

Dessa intellektuella hamnade i fängelser och på mentalsjukhus för att de krävde respekt för mänskliga rättigheter. De var väl bevandrade i gällande ­lagar. Och de gjorde sig till språkrör för fångarna. Skrev inlagor och överklagan, vände sig till journalister och drev en opinion för de svagaste i samhället.
Nej, det var inte Gorbatjov som liksom fixade perestrojkan. Dissidentrörelsen hade redan avslöjat systemets ruttenhet, bidragit till öppnare debatt.

Pussy Riot är kontroversiella i sitt hemland Ryssland. Deras motståndare kritiserar dem för att undergräva moralen. Och just den kritiken får gehör hos de breda folklagren. Men Pussy Riots politiska protester, framför allt om de kläs i en så konkret form som kritik av arbetsförhållanden för landets fångar, har stor chans att väcka genklang hos allmän­heten.

Pussy Riot kan komma att göra skillnad.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.