Rihan Younan, 21: Därför väljer jag bort kanalen

Många mediekännare anser att det är på grund av Al Jazeeras bevakning av just Syrien som kanalen förlorat förtroendekapital och tittare i hela arabvärlden. I Syrien är det tydligt att Al Jazeeras rapportering är identisk med Qatars utrikespolitiska agenda.

Rihan Younan är en 21-årig svenska född i Syrien. Sedan ett par år studerar hon journalistik vid universitetet i skotska Edinburgh. Hon tillhör en generation som blivit politiskt medveten och intresserad i och med den arabiska våren, och som samtidigt mist förtroendet för Al Jazeeras rapportering.

”Stort i början”

– Al Jazeera var stort i början, trovärdigt och professionellt, till exempel i sin bevakning av Palestina-Israel-konflikten och av Irak. Men i samband med den arabiska våren blev allt annorlunda. Plötsligt blev Al Jazeera partiskt och obalanserat, säger Rihan Younan.

Numera har Al Jazeera en tydlig pro-islamistisk agenda, menar Rihan Younan. Hon ger en rad konkreta exempel på vad som fått henne att sluta lita och titta på Al Jazeera.

– Som vanlig tittare har jag sett hur kanalen i Egypten gått från att vara nyhetsförmedlare till att spela med i det politiska spelet, på Muslimska brödraskapets sida.

– När det gäller Syrien ser jag hur man i debatter ger oppositionen mycket mera utrymme och hur man avbryter och stör dem som inte håller med den väpnade oppositionen.

Det är knappast heller professionellt att använda Youtube-klipp för att skildra upplopp och demonstrationer, påpekar Rihan Younan. Många gånger har videoklipp som påstås vara från Syrien, visat sig komma från Palestina, Irak eller något annat land i en region där folk faktiskt liknar varandra i utseende, klädstil, språk och där det förekommer strider.

Fejkat upplopp

Men det som fick Rihan Younan att börja tvivla på Al Jazeeras sanningsenlighet var ett par personliga upplevelser. I januari 2012 befann hon sig i sin hemstad Aleppo, när Al Jazeera rapporterade om upplopp och demonstrationer på en plats där hon med egna ögon kunde se att allt var lugnt. Sommaren dessförinnan, 2011, satt hon i Edinburgh och oroade sig för sin mor som flög till Aleppo, där det just då enligt rapporteringen var oroligheter och väpnade strider. När hon äntligen fick tag på modern fick hon det lugnande men förbryllande beskedet att allt var som vanligt, inget hade hänt och att det inte fanns några tecken på strider alls.

– Det fick mig att fullständigt förlora förtroendet för Al Jazeera, säger Rihan Younan och fortsätter:

– Det är lättare att genomskåda ensidighet och partiskhet och att se om något är sant eller ej, när det är ens egen verklighet som skildras.

”Har bidragit till Syriska krisen”

Qatar bistår de beväpnade syriska grupperna med pengar och vapen. Al Jazeeras reportrar befinner sig på många håll i landet, ibland till och med i förorterna till Damaskus. De är inbäddade i rebellernas grupper, ibland är det rebellerna/aktivisterna själva som är reportrar.

Rihan Younan stöttade upproret i Syrien i början men tog avstånd när vad hon trodde skulle leda till förändring och demokrati förvandlades till ett blodbad.

– Jag vet att medier ibland kan hjälpa folk och ibland förgöra deras liv och vara med och skapa katastrofer och blodsutgjutelse. Jag vill inte vara alltför hård men Al Jazeera har bidragit till att den syriska krisen nått dit där den är i dag.

När Rihan Younan började studera journalistik i Edinburgh drömde hon om att vara journalist på Al Jazeera Arabiska. Nu skulle hon för allt i världen inte vilja jobba där. Drömmen släcktes inte utan smärta, erkänner Rihan Younan, för det är tack vare Al Jazeera och den arabiska våren som hennes generation börjat intressera sig för politik och nyhetsbevakning.

– Men vi unga vaknar nu till en realitet där Al Jazeera faktiskt börjat likna de gamla regimer som de hjälpte till att störta. Al Jazeera är också mer och mer ett enpartisystem, fast i medierna.

Ein Abschied von Al Dschazira: Vergiss, was du gesehen
hast!

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.