Ministern gör som skolmiljonärerna vill
Nya utredningsdirektiv gör att friskolor slipper offentlighetsprincipen
Regeringens omsorg om skolkoncernernas väl och ve skulle nästan vara rörande om det inte vore för att den undergräver Sveriges framtid som kunskapsnation. Den senaste ömhetsbetygelsen från skolministern Lotta Edholm, förment liberal, är beslutet att friskolorna inte ska omfattas av offentlighetsprincipen. Detta trots att skolorna genom skolpengen helt finansieras av skattebetalarna, och att de ägnar sig åt myndighetsutövning.
Bakgrunden till det hela är beskedet från Skolverket sommaren 2020, att myndigheten inte längre skulle publicera statistik om enskilda friskolor. SCB, som hämtade in statistiken, hade omprövat sin policy för sekretessuppgifter, och nu var sådant som skolors elevsammansättning och betyg att betrakta som skolornas affärshemligheter.
Elevsammansättning och betyg är förstås högintressanta uppgifter för den som ska välja skola och den dåvarande regeringen beslutade därför om tidsbegränsade undantag från lagen, och tillsatte en utredning som skulle föreslå en långsiktig lösning på problemet.
Till pjäsen hör att de borgerliga partierna, inklusive SD, redan var emot att offentlighetsprincipen skulle omfatta friskolor. Detta hade Centern börjat driva 2019, och de andra hakade på (den intresserade bör läsa Johan Enfeldt, socialdemokrat och skoldebattör, om detta på Twitter).
Så för den som följer skoldebatten kom det inte som en chock när Altinget i tisdags rapporterade att direktiven för Skolinformationsutredningen delvis hade rivits – det hade regeringen och SD varslat om i Tidöavtalet. Utredningen ska om några veckor få nya direktiv och där kommer det inte att ingå att titta på hur offentlighetsprincipen hade kunnat omfatta för friskolor. Istället ska man utforma en så kallad insynsprincip, som innebär ”att det offentliga får möjlighet att titta på ekonomiska förhållanden”, som Edholm sa till DN.
En annan sak ministern sa till DN var att det framför allt var för att bespara de små friskolorna besvär som branschen skulle slippa offentlighetsprincipen. De kan till exempel sakna kompetens att veta vad som skyddas av sekretess, eller vad som menas med att handlingar måste lämnas ut ”skyndsamt”, sa hon.
Det låter omtänksamt – men de små friskolorna själva håller inte med. Håkan Wiclander, ordförande för Idéburna skolors riksförbund, har tidigare sagt i tidningen Skolvärlden att offentlighetsprincipen visst borde omfatta även friskolor – ”det är en självklarhet. Skolan ägs av svenska folket”.
Några som verkligen inte ser det så är däremot aktiebolagsskolorna, som via sina lobbyorganisationer Friskolornas riksförbund och Almega genomgående har motsatt sig den insyn offentlighetsprincipen skulle innebära. Här är det värt att påminna om att Lotta Edholm gick direkt från skolkoncernen Tellus-gruppen styrelse till den ministerposten hon nu har – det är inte helt lätt att särskilja henne från det skolindustriella komplex av entreprenörer, lobbyister och politiker som skapat, och nu gör allt för att skydda, den bisarra ordning som är svensk skola (den intresserade kan också läsa denna artikel om Tellusgruppens förskolor i Dagens ETC).
Som sagt, omtanken vore nästan rörande – om den inte samtidigt var så destruktiv.
