Den siste komponisten
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-02-09
Mikael Strömberg om Anders Eliassons musik
Världen virvlar runt. På Munkbrogatan i Stockholm sitter en tonsättare med sitt papper och sin penna och komponerar vad han känner. Det är inte många nu för tiden som satsar hela sin existens som komponist. Anders Eliasson är en av de sista. Han gör inget annat. Och det han skriver lyckas skaka lyssnaren långt ner i tårna.
Nya cd:n från Caprice Records är ett litet underverk, mycket tack vare den konturskarpa Hybrid Multichannel-tekniken. Rumsligheten och skärpan på de individuella instrumenten är fantastisk! Det musikaliska upplägget är genomtänkt. Först Ostacoli, sedan Concerto per Violino ed Orchestra d'Archi och sist Ein schneller Blick?ein kurzes Aufscheinen.
Hemma hos Eliasson sitter Johannes Brahms i en av fåtöljerna. Han har ett hyperkänsligt öra för den "inre musiken" som ska ut genom handen och förvandlas till notskrift. Han är en mästare på att koncentrera ett material och ge det en mustigt frisk kryddning. Ibland har man jämfört hans sorgliga ton med Allan Petterssons.
Och jag fäster mig vid hans djupa känsla för gränserna mellan lag och frihet, expressiv intensitet och inåtvänt lugn, allvar och satir. Det är väl i och för sig inte konstigt eftersom Eliassons musik är klassisk i ordets mest formmässiga betydelse.
Han refererar ofta till havet, oceanen av toner, ett kärl ska fyllas. Det finns en tilltro till musikens "absoluta värde" som gränsar till religion och får mig att tänka på Goethes ord: "Här råder nödvändighet, här råder Gud." Eller Anton Weberns "Augenlicht", ögats ljus, hur mycket underbart en mänsklig blick kan avslöja.
nnKan man vara uppriktig i musik? Tony Lundman, som skrivit texten till konvolutet, testar frågan. För Eliassons musik är ovanlig på så sätt att den aldrig tar några omvägar via bilder eller kvasibeskrivningar. Den träffar receptorerna i lyssnaren direkt. Särskilt när han skriver för stråkar.
Ett litet råd. Nollställ dig och fundera inte framåt på vad som kanske kommer att hända i stycket. Lyssna till rörelserna, tonerna, rytmerna, fraseringarna, pauserna. En ton är en ton är en ton är en klang
?
Musik
Mikael Strömberg
