Ensamma mammor med lyriskt bett
Karin Brygger debuterade 2006, under namnet Karin Wiklund och med diktsamlingen What is love (Sär skrivning förlag), en trevande och experimenterande uppväxthistoria skjuten till diktsplitter, till stora delar utspelande sig i USA. Den trevande, liksom stigfinnande stilen går igen i författarens nya och andra bok, men här bjuds läsaren på en lågsniff över en mycket västsvensk terräng, med berg, fält, förortslängor och till slut Ivar Johnssons göteborgska sjömanshustru blickande ut över ett mulnande Kattegatt.
”Vi kom inte över havet”, skriver Brygger i bokens första avdelning, med en tydlig blinkning till Julie Otsukas roman om japanska postorderkvinnor:
”Nej, vi kom inte över havet och vi ger oss heller inte av. Över det. Men vi betraktar vågorna. Vi försöker slappna av i badkaret medan vi i självhjälpsböckernas namn befolkar imaginära ubåtar med Hanna Arendt och Dolly Parton eftersom vi söker handlingskraftiga förebilder med långsiktiga planer för också vår framtid. Vad skulle Dolly Parton ha gjort?”
Människoflocken som talar och driver omkring i dessa ofta ganska snacksaliga och filmiskt visuella dikter består av ensamma mammor, ett marginaliserat kollektiv hållande sig uppe med blåsiga långpromenader, poesi och passager ur Hegel. Någon kallar sig för Annmarie, en annan heter Kajsa. Ibland diskuterar de jämställdheten i Danmark.
I likhet med Otsukas roman är Vi kom från överallt en berättelse om identitet och maktordningar, med feministiska förtecken. Det låter kanske inte så muntert, men läsaren finner sig snart uppviglad och värmd av poetens ofta hypersvala eller antisensibla diktion.
När Brygger är som bäst får hon elände och trivialiteter att väga lika på versraden, och här finns en klarhet och ett bett som ofta får mig att tänka på poeten Sonja Åkesson.
Jämförelsen ligger förstås nära till hands, eftersom Brygger är litteraturvetare och just nu arbetar på en avhandling om den äldre kollegans dagböcker, med titeln Som om jag gjorde något annat än ljög.
Det är oklart när arbetet blir färdigt, men tills vidare kan Brygger glädja sig över att skrivit en alla tiders andrabok.
