Förbjud Säpo att spionera på riksdagspartier
Misstanken om åsiktsregistrering stärks
Aftonbladets avslöjande att Säkerhetspolisen infiltrerat Vänsterpartiet är årets minst förvånande skandal.
Minst förvånande, eftersom säkerhetspolisen i alla tider spionerat på vänstern.
Därför finns det ett mått av skådespeleri när Lars Ohly i dag säger att han är ”oerhört förvånad”. Han får ju egentligen bara en bekräftelse på det han redan måste ha utgått ifrån: att vara vänster är att vara övervakad.
Ändå är det en skandal – eftersom det handlar om ett parti, som inte kan misstänkas för våld och brott i politiska syften, och som av det skälet borde ligga bortom Säpos mandat.
Till och med den mest paranoida spionchef måste ju medge att Vänsterpartiet av idag är ett demokratiskt parti, ja rent av det parti som på senare år tydligast stått upp för den liberala demokratins principer. I kriget mot terrorismen, i FRA-debatten, i kampen mot REVA.
På sätt och vis styrks den bilden av de måttligt komprometterande uppgifter Sjöholm rapporterat. Som att före detta EU-parlamentarikern Jens Holm pratat med Farc-gerillan – något Holm själv ju öppet basunerat ut. Eller att Ohly 1998 ska ha talat om ”nödvändigheten av en utomparlamentarisk kamp”.
Det är ju möjligt att just den upplysningen åkte rätt i papperskorgen. Men det är ändå bestickande att en informatör utgår ifrån att Säpo skulle kunna vara intresserade av att veta att en politiker tycker att ”utomparlamentarisk kamp” som fackföreningar, tidningsutgivning och seminarier kan vara nödvändigt.
Säpo gömmer sig via sin pressekreterare bakom standardmotiveringen att man naturligtvis inte sysslar med åsiktsregistrering – det är ju förbjudet – utan bara intresserar sig för folk som misstänks för brott.
Men vilka brott det är får vi inte veta.
Säpo behöver, med andra ord, inte förklara sig alls. Inte ens när man spionerar på sina egna uppdragsgivare i riksdagen.
Så kortsluts frågan – och misstanken om att det handlar om just åsiktsregistrering stärks.
Regeringen bör nu snarast utfärda ett direkt förbud för Säpo att spionera på svenska riksdagspartier. De eventuella ytterligare informatörer eller egna agenter man har måste dras tillbaka.
Skulle vi i framtiden få in ett genuint antidemokratiskt parti i riksdagen, ja då får man väl överväga att ändra den instruktionen igen.
Men staten ska inte – utan mycket starka skäl – spionera på folkets politiska företrädare.
