Dans för en annan tid
Mystik präglar Virpi Pahkinens verk Volti subito
DANS I mytologins värld är uppmaningen att vända sig om något den tilltalade bör ta på högsta allvar. Det kan vara enda möjligheten att undgå dödsriket. Alternativt kan det vara farligt att vända sig om, som för Lot på vägen från Sodom och Gomorra eller för Orfeus när han ska hämta tillbaka Eurydike från dödsriket.
Volti subito heter Virphi Pahkinens nya dansverk som nu ges i Kulturhusets hörsal. ”Vänd dig genast om” kan det översättas som och handlar, enligt programbladet, om att genom dans visa på en inre, långsam, mer mänsklig tid, än den ständigt ökande hastighet som pådyvlas medborgaren i samhället.
I taket hänger något som ser ut som ett smalt skeppsskrov som emellanåt skimrar i rött. Sex dansare, däribland Pahkinen själv samt en gosse på runt elva år, rör sig mellan de två motstående gradängerna. Och om någon kroppsdel här har huvudroll, så är det händerna. Likt indisk eller balinesisk danskonst griper och öppnar sig dansarnas händer, kropparna vrider sig som om Pahkinen försöker vända ut och in på kropp och själ. Är det vi ser själens våndor innan den lösgör sig från den tid som i monotona och utdragna orgeltoner håller den fången?
Mystik präglar som alltid Pahkinens koreografiska universum, men det hindrar varken suggestionskraften eller dansarnas plastiska skicklighet. När musiken, om det är rätt ord, med tiden får rytm och släpper loss själens självvalda tid i organiska och harmoniskt mjuka explosioner, då tar estetiken plats och mystiken får tycka vad den vill.
