Underbar nostalgi

GÖRAN HÄGG läser boken om Beppe

"Du grabbar!"

I början av 1960-talet var Beppe Wolgers en kontroversiell figur, som orsakade tittarstormar i TV. Både som obegripligt kulturell och bara alltför begripligt provokativ. Som i "Skäggen"-serien, vars bestående bidrag till svenska språket är ovanstående fras, uttalad av Beppe, och vanan att "spola" saker, vilket bokstavligen gjordes i programmet.

Men Beppe hade ju också skrivit barnvisan om Okända djur och många schlagertexter. Låt vara att den fina En gång i Stockholm kom allra sist i 1963 års Eurovisionsschlagerfinal i London. Han hade försökt sig som både poet och musiker.

Även i den rollen uppfattades han emellertid ofta som svettigt pretentiös. "Du har väl för fan blommiga kalsonger på dig, jävla lyriker!" skrek Lars Ekborg åt honom i en oförglömlig revysketch. Givetvis författad av Beppe själv.

Men den snäll-naiva, barn-nostalgiska linjen segrade. För de lite yngre som ännu minns honom är han farbrorn i nattmössa omgiven av dockor i TV:s Godnattstunden 1968-74. "Beppehatt" lever ännu som ord för den mundering han däremellan uppträdde i.

Kanske inte någon omistlig person i vårt kulturarv, men en av de där figurerna som starkt präglar sin tids offentlighet och som nog är lika viktiga om man ska förstå en epok som de politiker vilka däremot garanteras en plats i historieböckerna.

Beppe dokumenterade själv sitt liv i ymnigt skrivande av nostalgiska minnen. Men Klas Gustafsson täcker i sin bok Beppe - Biografin hela karriären och ger, så långt möjligt, hela sanningen om en osäker och hämmad person som genom ihärdigt arbete ändå lyckas förverkliga sina drömmar och nå en plats i rampljuset. Dessutom har boken ett överlägset bildmaterial, formgivet i tidens stil.

Det är, åtminstone för den som minns alltihop, ett underbart återbesök i ett för evigt förlorat mediasverige.

En nostalgitripp som hela tiden balanserar på gränsen till det patetiska, men ändå på något sätt reder sig distansen ut.

Ganska mycket i Beppes anda.

Biografi

Göran Hägg