Anders Paulrud skildrar kärlek i skuggan av andra världskriget

Läs citat ur hans senaste roman Ett ögonblicks verk

Anders Paulrud, kulturredaktör och skribent i Aftonbladet, har nu givit ut fyra böcker. Hans senaste roman, ”Ett ögonblicks verk”, har blivit en stor succé. Den blev Månadens Bok i maj och kommer också att komma som pocket.

Den handlar om Axel och hur han möter de stora vändpunkterna i sitt liv. Som ung bestämmer han sig efter ett svek i familjen för att resa till Amerika.

Men han kommer inte längre än till Köpenhamn. Där träffar han den tio år äldre Line och de finner varandra trots att de är omaka. Men deras kärlek växer i skuggan av den tyska ockupationen.

Ur ”Ett ögonblicks verk”, författad av Anders Paulrud, utgiven på Albert Bonniers Förlag.

”Jag borde vänt om.

Naturligtvis borde jag vänt om och gått hem, satt mig i köket och druckit något varmt, lugnat mig, låtit Line lugna mig, hennes smekningar och hennes ögon lugna mig, jag borde ha gett henne en kram och sagt att jag älskade henne, för det var ju alldeles sant att jag älskade henne och att livet var värdelöst utan henne, så borde jag gjort istället för att vara en sån idiot, jag borde lagt mig intill henne, kanske kittlat henne lite, gnabbats lite, lagt mig på rygg i sängen bredvid henne och vi kunde ha pratat om vad vi skulle göra sedan, när kriget var slut. Så som vi brukade.

Istället spände jag bågen och sköt en pil rakt upp i himlen. Jag såg hur den steg upp i mörkret innan den planade ut och försvann.

Då borde jag vänt hem.”