Ja... Jarlo!

CAMILLA HAMMARSTRÖM om en stor återkomst i skymundan

När Jarl Hammarberg för första gången på sjutton år kommer med en diktsamling på svenska så är det ingen kliché att tala om en litterär händelse. I likhet med samlingarna på åttiotalet (Att att gata 1984, Sallader och ett par burkar 1987) sker det i skymundan, bortom den litterära industrins kommersiella flöden. Att ge ut på eget förlag har skänkt Hammarberg möjlighet att självsvåldigt utforma författarskapet, som även inrymmer konkreta tecknade serier (rutapåruta 1993) och ett antal böcker på esperanto.

Efter den bejublade debuten med Bord duka er! 1964 (ett av de finaste exemplen på levande konkret dikt på svenska) skrev Jarl Hammarberg några böcker tillsammans med sin hustru Sonja Åkesson och övergick därefter till prosan.

Poetens mångåriga intresse för det konstgjorda världsspråket esperanto har gett hans nutida konkreta poesi en närmast språkfilosofisk koncentration. Inte så att den skulle mana till anspråksfulla reflektioner kring olika meningsnivåer. Nej, poetens strävan är jordnära, ett konkret skulpterande av ett idealspråk för att uttrycka avklarnade (oftast positiva) erfarenheter i strama ordkonstellationer. Precis som den polsk-judiske läkare som i slutet av 1800-talet skapade esperanto under pseudonymen Dr Esperanto (Dr Hoppfull), uppfinner Jarl Hammarberg ett eget, optimistiskt språk ur svenskan.

Kanske är det den vänliga, naiva sidan hos hans poesi som gör den så tilltalande och öppen. Den nya samlingen heter passande nog Sammankomst. En del är ljuddikter som också finns återgivna på en medföljande cd. Här är det den ljudande dikten som är det väsentliga, texten på boksidan är mer som ett partitur. Jarl Hammarberg läser själv och tillsammans med Dan Fröberg. Innehållet är skrivet för hand direkt på skivan som är nedstoppad i en enkel plastficka. Inspelningen är på en gång rörande anspråkslös och imponerande exakt. Pappret prasslar i bakgrunden och ibland stakar sig någon. Efter en stund känner man att det inte skulle kunna vara på något annat vis, det är en del av ordmusiken, en andlig öronsköljning utöver det vanliga.

I Jarl och Sonja Åkesson Hammarbergs tillsammansdikter fanns ett ironiskt återanvändande av reklam och löpsedlar. Den skriande nivelleringen av språket vändes i anarkistisk yra till skarp samtidskritik. En stor del av den tendensen kan nog skrivas på Åkessons konto. När Jarl Hammarberg i dag arbetar med cut-outs, urklippta ord från tidningsrubriker, skapas ett mellanting mellan bild och dikt. Han kallar dem rubrikdikter och här sker något helt annat. Det blåser genom bokstävernas öglor och krokar. Dikterna står som genomsläppliga vindflöjlar i luften. Orden har frigjort sig ur rubrikerna om Naken-Janne och sjunkande räntor och flyger fritt över sidorna. Det fina i kråksången är dock att orden inte helt huggit av sina förbindelser med vår skitiga, triviala, förfärliga och underbara verklighet. De sjunger om mellandagsreor, jordskalv och upprättelse. Läsaren hjälps vänligt upp, som på en kulle, för att få en vidare utblick.

Boken kan beställas direkt från författaren, på adress jarlo@swipnet.se.

Lyrik

Camilla Hammarström