Fel dialekt – och du åker ut!

Publicerad 2014-02-13

Språkskillnad som konst blir argument i debatten om uppehållstillstånd

KONST Hur ska man prata för att få bo i Europa?

För att kunna få asyl väljer många flyktingar som kommer till Europa att kasta passen. Det försvårar för migrationsverk som ska ta ställning till om de kommer från de mest utsatta områdena, eller beräknas klara sig om de blir hemskickade.

Att ta reda på migranternas ursprung har blivit en ­affär. Svenska forskare har utvecklat språktester som säljs av företag till bland ­annat Holland, England och Australien. Med lingvistiska metoder säger man sig kunna pricka in ursprung genom uttal av vissa ord, vilket ­sedan blir avgörande för asylbeslutet.  

Problemet med den kontroversiella metoden illustreras i verket Motstridiga fonem som just nu visas på Tensta konsthall i utställningen Tensta museum: Rapporter från nya Sverige. Tillsammans med somaliska emigranter som fått avslag på holländsk asyl har Londonbaserade konstnären Lawrence Abu Hamdan undersökt testernas godtycklighet.

Vackert illustrerad statistik visar hur de somaliska ­dialekterna korsbefruktats genom historiska händelser och konflikter.

Efter att ha bott bara något år i Stockholm kommer jag ibland på mig själv med att ändra uttalet i min småländska. Många år utomlands gör att jag ofta använder engelska uttryck även där det finns svenska alternativ. Det vore inte långsökt att anta att flyktingar som vistats många år på flykt och i olika läger påverkats i sina dialekter och uttal.

Skillnaden är bara att om jag säger ”kex” eller ”tjex” ­inte avgör om jag får stanna i Sverige eller skickas till ett land där jag riskerar mördas dagen därpå.

Konst

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.