Djupfryst kyckling till tre politiska broilers
Tre djupfrysta kycklingar. Det var priset när SSU:s idépolitiska tidskrift Tvärdrag utsåg årets politiska broilers. Genom att peka ut Frida Johansson Metso, ordförande för Liberala ungdomsförbundet, samt riksdagsledamöterna Luciano Astudillo (s) och Fredrick Federley (c) vill tidningens redaktion ”motverka medialisering och personorientering” av politiken. Bara Fredrick Federley uteblev från prisutdelningen under politikerveckan i Visby.
I sitt senaste nummer kartlägger Tvärdrag framtidens politiska makthavare och ägnar flera artiklar åt att försöka hitta orsakerna till demokratins kris.
Varför väljer allt färre att engagera sig i ett politiskt parti? Vilka följder får professionaliseringen av politiken? Frågeställningarna är inte nya men tål att upprepas.
Tidskriftens enkät bland de politiska ungdomsförbundens styrelser visar att förvånansvärt få, bara var femte svarande, blivit värvade till politiken. Betydligt fler har sökt sig till ett ungdomsförbund på eget initiativ. Var tredje har föräldrar som är aktiva i samma parti.
Den politiska klassen reproducerar sig själv och är dålig på att inkludera andra.
I en kärleksförklaring till fritidspolitikern lyfter Alaa Idris, socialdemokratisk kommunpolitiker i Örebro, fram det mål som den förra regeringen satte. Till 2010 skulle antalet fritidspolitiker i kommun och landsting öka med 10 000.
Svaret på demokratins kris är fler, inte färre, förtroendevalda. Ändå rullar kampanjfilmen där socialdemokraterna värvar ”supportrar”.
Det senaste decenniets trend ser ut att fortsätta: allt färre förtroendevalda tar på sig allt fler uppdrag. Samtidigt växer staberna av politiska tjänstemän.
En effekt av politikens professionalisering är den ökade rörligheten mellan politiken och PR-branschen.
I Tvärdrag beskriver sociologen Klas Gustavsson PR-branschen som ”ett slags buffert för politiska klantskallar” och lyfter fram slutsatserna av den etikkommission som folkpartiet tillsatte efter spionskandalen 2006.
En professionaliserad partistruktur var förutsättningen för att spionskandalen, folkpartisternas dataintrång i socialdemokraternas interna nätverk, skulle kunna inträffa. Politikens professionalisering är inte ett resultat av den kris partierna befinner sig i, den är en av orsakerna till krisen.
Rörligheten mellan politik och PR skapar nya frågor om de förtroendevaldas lojaliteter.
Ett förslag som Klas Gustavsson nämner är att den som återinträder i politikens tjänst måste kunna redovisa tidigare uppdragsgivare. Förtroendevalda och politiskt tillsatta tjänstemän ska inte få mörka delar av sin CV.
Jag skulle till exempel gärna vilja veta vilka uppdragsgivare Dan Ericsson, i dag statsekreterare hos finansmarknadsminister Mats Odell, hade under sina år som konsult på PR-byrån JKL.
Som väljare har vi rätt att känna till våra företrädares lojaliteter.