Nu får tålamodet med skattecheferna vara slut
Det har snart gått två månader sedan Uppdrag Granskning avslöjade den häpnadsväckande tjänstvilligheten hos ledningen för Skatteverket, åtminstone när saken gällde en gammal arbetskamrat.
När Uppdrag Granskning begärde ut uppgifter om den tidigare kabinettssekreteraren Frank Belfrages skatteaffärer försökte överdirektör Helena Dyrssen ringa för att varsko.
Dyrssen har precis som Belfrage arbetat som statssekreterare i regeringen Reinfeldt. Det har också hennes chef, Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson, som viste om samtalet men inte såg något problem med den kamratliga gesten.
Oberoende utredning
Det har han senare ångrat och ett av resultaten blev en oberoende - nåja, uppdraget gick till revisionsavdelningen på Trafikverket - utredning av verksledningens agerande. Resultatet har presenterats den här veckan, och det innehåller stenhård kritik.
Ledningens handlande har skadat förtroendet hos medarbetarna och missnöjet kan vara utbrett. Dessutom kan allmänhetens tilltro ha rubbats. Rapporten slår dessutom fast att ledningen gjort fel bedömningar, och att den inte varit någon “god förebild”.
Det är tuffa omdömen.
Skatteverkets svar är en åtgärdsplan med visselblåsarfunktionen, etikutbildningar och nya offensiver mot skattesmitning. Bland annat.
Tänker fortsätta
Däremot innebär planen inte några personförändringar. Både Ingemar Hansson och Helens Dyrssen tänker sitta kvar.
“Vi är helt inriktade på att fortsätta leda Skatteverket”, har Ingemar Hansson förklarat för SVT.
Låt oss säga det direkt, den här historien handlar inte i första hand om vad som är lagligt. Frank Belfrages skatteplanering uppmärksammades därför att han - i linje med gällande regler - passade på att begära självrättelse innan några pengar hittats. Och det är knappast någon som hävdat att Dyrssens försök att skvallra skulle vara ett brott.
Människor med makt
Den här historien handlar om vad som är lämpligt. Den handlar om hur människor med makt och inflytande väljer att behandla sina vänner med en omsorg som verkligen inte slösas på vem som helst. Och den handlar om förtroendet för några av samhällets viktigaste ämbetsmän
Om man vill kan man - som statsvetaren Bo Rothstein - till och med säga att affären handlar om en av grundlagens fundamentala principer, nämligen att alla ska behandlas lika av myndigheterna.
Efter avslöjandet valde finansminister Magdalena Andersson att avvakta. Det gör hon fortfarande. Nu vill hon se vilka slutsatser ledningen tänker dra, och vilka åtgärder de tänker vidta.
Men ärligt talat, finns det mer än en slutsats att dra eller mer än en åtgärd att vidta?
Skatteverkets akuta förtroendekris handlar inte om myndigheten, utan om två personer i ledningen. Och Magdalena Andersson kan byta ut dem.