Utan kaos inga pirater

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

22 NOVEMBER 2008. Kapningen av den saudiarabiska oljetankern Sirius Star har satt fingret på ett växande problem med pirater utanför Somalias kust.

Bara i år har det gjorts 92 attacker mot fartyg i området och minst 36 lyckade kapningar.

Det är lätt att skämta om piraterna. Lätt att raljera över det otidsenliga i skäggiga män som bordar handelsfartyg med hjälp av tampar och änterhakar.

Problemet är bara att det som utspelar sig i havet öster om Afrika inte är någon lek. För de sjömän som arbetar på fartygen som blir kapade är det ett hot mot liv och hälsa. Det är rimligt att kräva att rederierna lägger om sina rutter för att skydda sina anställda, inte bara sina värdefulla laster.

Sjöröveriet ökade

För det internationella samfundet är frågan lika aktuell. Problemet med pirater har aldrig helt raderats ut.

I haven kring Indonesien har det alltid funnits små grupper av kriminella som kapat lastbåtar och turistresor. Men det har varit i liten skala.

Sjöröveriet ökade under hela 1990-talet och har nu eskalerat till en nivå där inget fartyg utan betydande risker kan passera utanför Somalias kust.

Rätt att ingripa

Internationella avtal för att komma åt pirater fanns redan före själva folkrätten, från tiden före Westfaliska freden. En stat har när som helst rätt att ingripa mot pirater, så länge det görs på internationellt vatten. I fallet Somalia har FN dessutom gjort ett tillägg, som gör det möjligt att följa efter kaparna in på

Alla insatser måste göras av stater.

Det står klart att det finns ett starkt internationellt mandat för att ingripa mot brottsligheten. Ett starkt mandat för de svenska marinsoldater som möjligen ska skickas till området.

Privata piratjägare ryms dock inte inom ramen för avtalen. Blackwater och andra säkerhetsföretag får hålla sig borta.

Men ytterst är detta inte en fråga om havsrätt eller militära insatser. Problemen med piratligor har sin grund i det kaos som råder på det somaliska fastlandet. Ett kaos som i decennier drivits på av krigsherrar och islamistiska extremister. Men också av den USA-stödda etiopiska invasionen av Somalia 2006.

Flyktingorganisationen Refugees International har kallat det för världens mest bortglömda humanitära kris. Den har pågått i över 30 år och är en av de blodigaste och mest hänsynslösa i modern tid.

Komma till förhandling

Och som ofta när ekonomiska och etniska konfliktlinjer sammanfaller är svaret maktdelning. De stridande parterna måste komma till förhandlingsbordet och enas om en konstitution där ingen grupp tillåts dominera över de andra.

Det kräver att Etiopien håller sig undan, och det kräver en internationell dagordning utan dolda motiv. Kriget mot terrorismen får inte försvåra en försoningsprocess i Somalia.

JB