Syrrornas uppror – viktigt på riktigt
24 000 kronor i sommarlön. Minst.
Så lyder parollen när svenska sjuksköterskestudenter drar ut i ett löneuppror som i går resulterade i manifestationer i en rad svenska städer. Sköterskorna kräver mer pengar, annars vägrar de arbeta inom vården i sommar.
Läget för den svenska sjukvården är kritiskt. På storsjukhusen saknas upp emot 1 000 sommarvikarierande sjuksköterskor, men arbetsgivarna verkar inte överdrivet oroade. Höjda ingångslöner är uteslutet. I stället vill man prata om vilken hemsk utpressning nyutexaminerade sjuksköterskor utan anställning bedriver.
Enligt Vårdförbundets senaste statistik är genomsnittslönen för sjuksköterskor inom landstinget i dag 26 384 kronor i månaden. En ingångslön ligger mellan 20 000 och 22 000 kronor och möjligheterna till lönekarriär är begränsade. Efter decennier i yrket kan det fortfarande hända att man får 25 000 kronor i lön. Det är inte konstigt att syrrorna är förbannade.
En prognos från Statistiska Centralbyrån visar att det om 18 år kommer att saknas 30 000 sjuksköterskor. Orsakerna är stora pensionsavgångar och bristande intresse för utbildningen. Konsekvenserna lär bli ödesdigra om politiker och arbetsgivare fortsätter blunda.
Om man ska locka fler till sjuksköterskeyrket måste det bli mer attraktivt och man behöver inte vara raketforskare för att inse sambandet mellan vårdpersonalens låga löner och bristen på arbetskraft.
Sjuksköterskornas uppror uppmärksammar något angeläget: Sverige ser ut att marschera rakt in i en vårdkris. Om vi även i framtiden ska ta en god och säker vård för självklar måste arbetsgivarna börjar betala för den kompetens – oavsett yrkesgrupp – som behövs.