Var är protesterna mot den urusla ekonomin?

Hushållen vrider sig i smärta över räntehöjningarna

De svenska fastighetspriserna har stigit med 176 procent mellan 1996 och 2021. Det är den största ökningen i Europa.

Missnöjet gror i Europa. Löntagare protesterar mot reallönesänkningar och nedmonterad välfärd. Strejker stoppar tyska tåg och stänger brittiska skolor. I Frankrike går hundratusentals ut på gatorna i protest mot de försämrade pensionerna.

Men i Sverige är det lugnt och stilla. Trots att vår ekonomi går sämst i hela EU, enligt EU-kommissionens prognos för 2023.

Priserna har skenat överallt i krigets spår. Men Sverige är överkänsligt för den standardmedicin som doktorn ordinerar när inflationen tar fart.

Svenska skuldberg

När Riksbanken höjer räntan, vrider sig hushållen i smärta. Åtminstone de sex av tio svenskar som bor i villa eller bostadsrätt.

Mind the Debt” har länge varit Internationella Valutafondens (IMF) varning till Sverige. Samtidigt som svenska staten betalat av på sina lån för att ”samla i ladorna”, så har hushållen byggt upp ett skuldberg.

Det är ett hot mot Sveriges finansiella stabilitet, har IMF sagt. Om och om igen.

Enligt färska siffror från OECD, har de svenska fastighetspriserna stigit med 176 procent mellan 1996 och 2021. Det är den största ökningen i Europa.

I svenska storstäder har många blivit stenrika på stigande fastighetspriser. Medan andra fått säga nej till jobb och studieplatser, eftersom de inte kunnat få tag i en bostad till rimlig kostnad.

Staten har satt oss i skuld

Det är inte bara Sverige som har brist på bostäder. Men svenska politiker har avreglerat kreditmarknaden, gjort det mer lönsamt att äga än hyra bostäder och sålt ut allmännyttiga lägenheter. Statskassan har gött lånebrasan med tiotals miljarder varje år, genom ränteavdrag och slopad fastighetsskatt.

För att motverka konsekvenserna av regeringarnas politik, har Finansinspektionen infört lånetak och amorteringskrav. Men skuldberget har fortsatt växa.

Det har gynnat bankerna, mäklarna och de som redan äger en bostad. Och deras organisationer har använt vinsterna till att lobba för en ännu mer ojämlik bostadspolitik.

Tvingats in i lånekarusellen

Nu svettas många vid köksborden över hur de ska klara en fördubblad eller rentav tredubblad ränta. Om det inte vänder snart, kommer allt fler konstatera att de inte har råd att bo kvar. Då kan krisen snabbt förvärras

Och då kan också oron i maggropen vändas till vrede. För det är inget brott att vilja ha en bostad, för många fanns det inga verkliga alternativ till att ge sig in i lånekarusellen.

Kraschar det så kommer de svenska gatorna nog inte vara lika lugna längre.