Här vaktas synagogan med automatvapen

I Bryssel samlas offren för Hamas terrorattack

En man betraktar bilder av de israeler som fortfarande hålls gisslan av Hamas i Gaza.

BRYSSEL Inget med byggnaden avslöjar att den är en synagoga. Bortsett från de två polispiketerna som blockerar ingången.

Det är en månad sedan Hamas terrorattack och ikväll ska den judiska församlingen hedra offren. Ett tiotal uniformsklädda män och kvinnor vaktar ingångarna med automatvapen. Innanför alla säkerhetskontroller, med genomsökning av väskor och metalldetektorer, hänger foton på alla de som hålls fångna av Hamas.

Den yngsta är nio månader, flera är i mellanstadieåldern.

Väl inne i den stora salen är det trångt. Det har tagit en timme att få in alla besökare, bänkraderna är fulla och folk står uppradade längs väggarna.

Israeliska militären har anfallit civila mål och enligt Rädda Barnen dödades 3 200 barn under de första tre veckorna

Rummet tystnar när en äldre kvinna i vit t-tröja med en kofta över axlarna intar predikstolen. Hennes ord på hebreiska ekar mellan de vita stenväggarna. I pauserna när hon hämtar andan läser en översättare talet innantill på franska. Det känns nästan överflödigt. Alla hör desperationen i hennes röst.

The Economist har intervjuat en arkeolog som fått rycka in för att söka igenom israeliska hem och dokumentera Hamas attack. Han har sett barnkammare nedsölade med blod och hittat avskurna skalper från kvinnor.

Besökarna tänder ljus för att hedra alla som dödades i terrorattacken den sjunde oktober.

Israels svar på attackerna har krävt ännu fler dödsoffer, enligt palestinska myndigheter över 10 000 personer. Israeliska militären har anfallit civila mål och enligt Rädda Barnen dödades 3 200 barn under de första tre veckorna. Det är fler barn än som dör i alla världens konflikter tillsammans – per år.

Israels ambassadör i Sverige försvarar attackerna i en intervju med Aftonbladet.

– Vi attackerar Hamas som tyvärr medvetet gömmer sig bland civilbefolkningen. När de använder sig av sjukhus och skolor för sina attacker mot Israel är dessa legitima mål enligt internationella lagar, säger Ziv Nevo Kulman.

Amnesty International håller inte med, utan anklagar Israels regering för krigsbrott. Kritiken från FN har varit hård. Det stöd den israeliska regeringen fick efter terrorattackerna börjar svikta.

Samtidigt har antisemitismen i Europa eskalerat den senaste månaden. I Bryssel är besökarna vana vid beväpnade vakter utanför synagogan. Men även judar i Sverige vittnar om ökat hat.

Ceremonin i Bryssels synagoga avslutas med sång och folkmassan börjar röra på sig.

På vägen ut tar det plötsligt stopp. I ett rum som känns flera grader varmare än de andra rör sig besökarna sakta längs väggarna. Där står bord med foton på alla som dödades i terrorattacken. Äldre, vuxna, barn, män och kvinnor, pojkar och flickor. Framför dem har besökarna tänt så många värmeljus att syret innanför väggarna verkar ha tagit slut.

Ute på gatan har mörkret fallit. Besökarna nickar till poliserna när de rör sig bort från synagogan. Männen har tagit av sina kippor, de smälter in i mängden, lika anonyma som den stora byggnaden de just lämnat.

Följ ämnen
Gaza