Bloggarna hotar iranska regimen
Nätet kan blockeras men de unga bloggarna finner genast nya vägar ut. Informationsrevolutionen pågår.
Piratpartiet i all ära, men den verkliga nätkampen förs just nu i Iran. Alltsedan regimens Ahmadinejad utropade sig till valets segrare har folket protesterat. Huruvida det förekommit valfusk eller inte blir nog aldrig utrett men det faktum att den undertryckta demokratirörelsen vädrar morgonluft är det verkligt spännande valresultatet.
Att USA numera också har en president som inte hotar med krig utan vill diplomati spelar förstås också roll. Västvärldens demonisering av Iran har spelat regimen i händerna. Nu kan demokratibyggarna kanske äntligen få en chans.
Det som utspelar sig i Iran inger både hopp och förfäran. Vi ser bilderna från Teheran där hundratusentals modiga iranier trotsar regimens hot om vedergällning. Det är en livsfarlig protest. Varje dag rapporteras skottlossning och många har dödats. Ändå fortsätter protesterna.
Det blir allt svårare för västerländska medier att följa utvecklingen i Iran på plats. Regimen gör allt för att censurera och förtrycka medierna. Journalister hotas och fängslas.
Ändå vet vi ganska väl vad som pågår.
Den iranska demokratirörelsen har nämligen blivit alltmer uppkopplad. Iran hör i dag till de mest bloggtäta länderna i världen. Den unga och relativt välutbildade befolkningen bär en it-generation som vet hur man kan trotsa alla censurförsök. Det lär finnas omkring 60 000 bloggare i Iran.
I en tid då vanliga medier censureras och västmedierna monterat ned sina utrikesredaktioner är dessa bloggare ovärderliga ögonvittnesskildrare. Enligt Reportrar utan gränser är det bloggarna som ofta är de verkliga journalisterna i länder som styrs av diktatur och censur.
Rapporterna från Iran når oss via nödrop på Twitter, bilder på Flickr och filmer på Youtube. IP-adresser ändras och exiliranier ställer om sina datorers tidszoner så att det ser ut som att de skriver från Teheran. Allt för att förvirra förtryckarna.
Regimen försöker filtrera och släcka ned webbsidor och förfölja bloggare. I våras dog en ung iransk bloggare, Omidreza Mirsayafi, i Evinfängelset i Teheran under oklara omständigheter.
I höstas fängslades Hossein Derakhshan när han tillfälligt besökte Iran. Derakhshan brukar kallas Irans bloggfader. Han är en iransk it-journalist som flydde censuren och flyttade till Kanada för åtta år sedan. Där upptäckte han bloggverktyget Blogger och översatte det till persiska. Det blev startskottet till en bloggrevolution i hans hemland. Hans egen blogg hörde till de mest välbesökta fram till i höstas. Nu uppdateras den inte längre.
Andra bloggar har tagit över. Det iranska väktarrådet har tvingats räkna om rösterna. Folket på gatorna ger sig inte. Regimen använder våld. Den försöker också censurera men bloggosfären och internet är svårbemästrat.
Nätet kan blockeras men de unga bloggarna finner genast nya vägar ut. Informationsrevolutionen pågår.
Nu gäller det att vi andra i den så kallade fria världen gör allt för att stötta demokratirörelsen i Iran. Den internationella solidariteten måste synas både i parlamenten och i bloggosfären. Regimen ska veta att vi är många som ser vad som pågår.
Bloggare i alla länder, förenen eder.
PS. Nu tar måndagskrönikan sommarledigt och återkommer i augusti.