Ska hästarna dö innan staten tar sitt ansvar?
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-11-09
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Vad är det som kan gå 70 kilometer i timmen, hoppa 2,5 meter högt och pumpa runt 300 liter blod per minut? En hästkraft.
Hästen har satt norm för styrka, hästkraften, men många andra faktorer kring hästen är föga utforskade. Om kor och höns vet vi nästan allt men hästen är ett försummat forskningsobjekt.
I veckan invigdes Hippocampus på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala. I samarbete med Statens veterinärvetenskapliga anstalt och travsportens ATG byggs nu ett kunskapscentrum för en strategisk forskningssatsning på häst inom ramprogrammet ”Hästen för arbete, sport och fritid”.
Satsningen syftar till bättre djurhälsa, djurskydd och sundare hästhållning i en tid när hästnäringen växer explosionsartat. Det är en viktig nystart då SLU under en rad år utsatts för stora besparingar och forskningen fått stryka på foten efter att Sverige varit världsledande inom till exempel träningsfysiologi för hästar. Något som satt spår bland annat inom travsporten där vi ju är en av världens främsta nationer.
Det nya Hippocampus ska inte bara lämna bidrag till avancerad forskning utan också främja vidareutbildningen av veterinärer, hippologer och agronomer. Det ska bli kunskapsbas för djurskydd och hästhållning, och det behövs sannerligen i ett samhälle där hästen flyttat närmare städerna och allt fler håller egen hobbyhäst. Här saknas mycket kunskap hos alla berörda från hästägare till miljö- och djurskyddsansvariga i kommunerna. Vi är det näst hästtätaste landet i Europa, sektorn omsätter 15 miljarder, ger statskassan stora skatteinkomster och medborgarna 35 000 jobb. Hästnäringen är jordbrukets fjärde viktigaste inkomstkälla och när korna minskar blir våra 300 000 hästar allt viktigare för landsbygdsutveckling och öppna landskap.
Siffrorna talar sitt tydliga språk men hästens mjuka värden spelar också en betydande roll i vårt stressiga samhälle. Allt fler är engagerade i och fascinerade av hästar. Ridning är den största tjejsporten, ett andningshål för jämställdheten och hästar används alltmer inom handikapp- och rehabiliteringsverksamhet.
Men det finns problem. Till hästsjukvården vid djursjukhuset Ultuna på SLU saknas driftsmedel. Av besparingsskäl som mycket beror på de skyhöga hyror som djursjukhuset tvingas betala till staten, måste hästakuten läggas ner. Det betyder att 300–400 akut sjuka hästar i regionen inte kan få vård. Ett antal hästar, mest föl och kolikhästar med tarmproblem där snabba ingrepp är nödvändiga, kommer att dö. För våra blivande veterinärer blir utbildningen sämre när deras praktik från akutfall minskar. Vi har världens strängaste djurskyddslag – men inte råd att finansiera djurskyddet?
Staten verkar inte bry sig. Den hästpolitiska utredningen kom 2000 med förslag om en sammanhållen hästpolitik med bland annat en statlig satsning på forskning och vård. Ännu har riksdagen inte fått någon proposition. Näringen satsar, varför tar inte staten sitt ansvar för en av våra växande framtidsbranscher?