Farligt om religion avgör valet av vård
I Stockholm finns planer på att öppna två privata vårdcentraler som riktar sig till invandrade svenskar, skriver Dagens Medicin. Vårdval Stockholm, den sjukvårdspolitiska modell som regeringen nu vill införa i hela landet, innebär fri etableringsrätt för den som vill driva privat vård. Det ena av de aktuella fallen rör en vårdcentral som vill erbjuda husläkarverksamhet till personer från Mellanöstern. Det andra en vårdcentral som vill locka invandrare genom att anställa ett antal familjeläkare och en gynekolog med olika bakgrund och breda språkkunskaper.
–?Eftersom man får starta mottagningar med inriktning mot diabetiker, så måste vi vara konsekventa och säga ja även till dem som vill nischa sig etniskt eller religiöst, säger Anders Olofsson, projektledare för Vårdval Stockholm till Dagens Medicin.
Vårdval Stockholm har tidigare kritiserats för att öka segregationen, resurser tas från ekonomiskt utsatta områden till välbärgade stadsdelar där intresset för att etablera privatläkarmottagningar är stort. S-kvinnors ordförande Nalin Pekgul, som tidigare arbetat på Tensta vårdcentral, är nu orolig för ytterligare segregation i vården.
–?På det här sättet kommer vi att skapa vårdcentraler där personalen är isolerad från resten av sjukvåren och samhället, säger Nalin Pekgul och varnar för en utveckling där religiösa föreställningar får styra över vilken vård som ges.
Birgitta Rydberg (fp), biträdande sjukvårdslandstingsråd i Stockholm, ser däremot bara fördelar med religiöst och etniskt inriktade vårdcentraler.
–?Det är lättare att förstå symtom om man talar samma språk och har samma kulturella bakgrund, säger hon till Dagens Medicin.
Birgitta Rydberg välkomnar vård som riktar sig till personer med viss trosinriktning och hoppas att så många nischade vårdcentraler som möjligt ska starta. Hennes resonemang är inte bara marknadsliberalt, utan delar också in människor efter etniska gränser.
Sverige är i dag ett mångkulturellt samhälle. Det ställer krav på samhällets institutioner, i det här fallet vården, att förändras och anpassa sig efter de samhällsmedborgare man ska ge service till. Frågan är hur?
Birgitta Rydberg vill skapa en mångfald av institutioner som riktar sig till olika grupper. Jag tror att det är en riskabel väg att gå.
Alla samhällen behöver ett kitt som håller medborgarna samman. Utmaningen för mångfaldssamhället är att skapa sammanhållning, utan att förneka möjligheten till olika ideal och livsstilar. Hur förhindrar man att solidariteten med andra inskränker sig till en kulturell eller religiös gemenskap? Och hur garanteras individens rätt till den bästa vården?
Jag tror att svaret är gemensamma institutioner och välfärdssystem som omfattar alla, inte särlösningar eller olika vård för olika grupper.