Jämlikheten kan vara ett framgångsrecept

I sommar får Daniel Westling sin prinsessa och om inte halva, så i alla fall en tjugosjundedel av kungariket. (Westling blir hertig av Västergötland som uppgår till drygt 3,7 procent).

Att Daniel från Ockelbo gifter sig med Victoria från Drottningholm är ett gott exempel på vad forskare kallar social rörlighet. Att det i vårt samhälle finns ganska goda förutsättningar att bryta med sin bakgrund. Att det spelar större roll vart man är på väg (Gymmet! Slottet!) än var man kommer ifrån (Radhus! Ockelbo!)

Hos LO-ekonomerna diskuterade sociologiprofessor Robert Erikson i går utbildningens roll för social rörlighet. Utbildning brukar lyftas fram som den stora faktorn – om den som är fattig ska ha en chans är detta själva nyckeln. I hög grad förhåller det sig på detta sätt, men det är ingen universallösning. Det finns ett direkt samband mellan bakgrund och position i samhället som utbildning inte påverkar.

Erikson lyfte fram att förmågor som har med annat att göra värderas högt på en växande del av arbetsmarknaden. Om man ska sälja dyra

bilar är det exempelvis antagligen viktigare att kunna koderna för hur folk med mycket pengar beter sig, än att ha en universitetsexamen. (Detta gäller för all del även om man ska öppna exklusiva gym.)

Vad som också spelar stor roll är också graden av jämlikhet. Om din far tillhör de allra fattigaste i USA är sannolikheten 42 procent att du själv kommer att tillhöra de allra fattigaste när du blir vuxen. I Sverige är samma siffra 26 procent.

Mer jämlika samhällen har högre social rörlighet. Högerns gamla idé att stora ojämlikheter disciplinerar människor att jobba sig uppåt – den stämmer inte. Och här finns anledning till oro. Ojämlikheten i Sverige har sedan nittio­talet stigit till det tidiga sjuttio­talets nivåer.

Egentligen handlade den främsta slutsatsen från LO-ekonomernas seminarium inte om social rörlighet utan om just jämlikhet. Att det är hög tid att alla politiska förslag utvärderas utifrån vilka långsiktiga effekter de kan tänkas ha på inkomstklyftorna.

Som det kinesiska ordspråket lyder:

Om vi inte ändrar riktning riskerar vi att hamna dit vi är på väg.

Följ ämnen i artikeln