Våga stressa bankerna mer

heja sverige, eller? De svenska storbankerna Swedbank, Nordea, SEB och Handelsbanken klarade det europeiska stresstestet. Men det är en klen tröst med tanke på EU:s oförmåga att fatta beslut. Från vänster Nordeas vd, Christian Clausen, SEB:s vd Annika Falkengren, Swedbanks vd Michael Wolf och Handelsbankens vd Per Boman.

Fem spanska sparbanker, två grekiska och en österrikisk bank underkändes i Europeiska­ bankmyndighetens stresstest som publicerades i går kväll. De svenska bankerna klarade sig utmärkt. Bäst i klassen. Heja Sverige! Men frågan är om stresstesterna var tillräckligt stressiga. De hade mer karaktären av att bankmyndigheten klappade alla deltagarna på ­huvudet och sa att var och en var bra på sitt sätt.

Problemet är att det inte är sant.

Gömda problem

Sedan den europeiska skuldkrisen började har vi fått höra allt om slarviga fuskande sydeuropéer som måste skärpa sig. Däremot har diskussionen handlat märkligt lite om bankerna. De har i stället fått all tänkbar hjälp för att skjuta upp, dölja och gömma undan sina problem.

Och är det något som gör ­finansmarknaderna nervösa så är det oklarheter om var riskerna finns.

Subprimelånen i USA kunde bli till den största finanskrisen i mannaminne för tre år sedan, eftersom banksystemet i USA hade för lite kapital.

På samma sätt är det i dagens Europa: Grekland, Irlands och Portugals kombinerade skulder är små jämfört med hela eurozonens ekonomi. Problemet är att EU:s banksystem har så lite kapital att det på sina håll knappt kan ta några förluster. Dessutom är banksystemet så sammanlänkat att trubbel i ett land snabbt sprider sig till andra.

Ett skämt

Syftet med ett stresstest är just att visa vad som är farligt och vad som är tryggt. Då vet ­investerarna hur det ligger till och förtroendet kan byggas upp. USA lyckades hyfsat med detta 2009.

Det förra europeiska stress­testet var däremot ett skämt. Irländska banker som godkändes visade sig vara konkursfärdiga mycket kort efteråt. Gårdagens stresstester var något tuffare. Det är bra. Men det räcker inte.  

EU:s krishantering har mer än något annat präglats av en motvilja mot att släpa fram problemen i ljuset. USA testade 2009 för det ekonomiska scenario som man för tillfället var mest rädd för. Just därför fungerade stresstestet. EU vågar ­inte göra samma sak. Vad som skulle hända vid en skuldnedskrivning i något av krisländerna törs man exempelvis inte ta reda på. EU stoppar hellre ­huvudet i sanden.

Skuldkris

Situationen i Europa har utvecklats från en finanskris till en skuldkris, till en kris för EU:s förmåga att över huvudtaget fatta beslut.

Att svenska banker är snälla och skötsamma är en klen tröst i det sammanhanget.

Följ ämnen i artikeln