Bergslagen – starkare än bubbelekonomerna
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-08-09
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Garpenberg, Dannemora, Håksberg, Blötberget och Stråssa.
För fem år sedan var de alla uträknade, eller redan döda, gruvsamhällen. Bespottade av eliten och av de då helgonförklarade talesmännen för den tidens hokuspokus?–?”den nya ekonomin”.
Nu vet vi bättre.
I ?dag går en ny våg av guldfeber och förhoppningar genom Bergslagen.
–?Hade vi bara vetat så skulle aldrig Grängesberg lagts ned 1989, hör jag en före detta gruvarbetare säga på den ort som kallar sig porten till Bergslagen.
Malmen, stålet och även skogen drar åter Sveriges ekonomi, välfärd och utveckling. Tydligast är det i Norrbotten. Där ska LKAB och Boliden satsa nära 25 miljarder kronor de närmaste åren i nya gruvorter, nya anrikningsverk och vidareförädling. Det är Sveriges just nu största industriinvestering.
Även över Bergslagen sniffar flygplan som letar efter nya stråk av ädelmalm. Prospekteringsborrarna går dygnet runt. Förra året fick Bergsstaten in 500 ansökningar från mineralföretag som ville leta efter nya fyndigheter i Sverige.
Det har blivit till ett Klondike även för mindre kunniga och nogräknade lycksökare som tror sig kunna göra snabba klipp, precis som andra gardellare.
Marknaden är enorm och hungern efter malm omättligt. Kina är ett exempel. Det producerade för tio år sedan 101 miljoner ton stål. I dag tillverkas 419 miljoner ton. Förra året importerade Kina 325 ton järnmalm. Varje år stiger efterfrågan där med 20 procent.
Guld-, koppar-, och zinkpriserna rusar. Boomen är på väg att väcka liv i Dannemora men även Håksberg. Garpenberg utanför Avesta gjorde sig för några år sedan redo att dö. En sista provborrning visade att både kyrkan, sjön och samhället vilade på vad som förmodligen är Bergslagens största fyndighet någonsin av ädelmalm.
Boliden pumpar in nya miljoner?–?och Garpenberg tackar genom att årligen leverera vinster i hundramiljonersklassen.
I Stråssa nära Lindesberg finns Lovisagruvan. Dess zinkfyndigheter började brytas för några år sedan. Den nyöppnade gruvan är liten, med en småskalig brytningsteknik. Utrustningen är skräddarsydd och öppnar för en ny industriell produktion av truckar, underjordsmaskiner och riggar. Det ger hopp om att ekonomiskt kunna öppna andra mindre gruvor. En enda gruvarbetare skapar ju fyra andra jobb i samhället.
I Guldsmedshyttan, vägg i vägg med Lovisagruvan, var bruket förr tynande. Nu gjuts här delar till den tillväxtstarka vindkraftsindustrin. Guldsmedshyttan växer.
Att öppna nya gruvor ger inga kortsiktiga vinster. Här krävs uthållighet och industriell lidelse. De finansiella krafterna bakom Lovisagruvan är också geologer, mineralexperter och stålmän. De satsar av kunskap och för framtiden.
Bubbelekonomins företrädare var munviga och klatschiga när de förtalade Bergslagen. Men de levererade själva inget produktivt. Det är skillnad jämfört med människorna på de gruvorter vars malm nu är hårdvaluta för den nya industrin ute i världen.