Björklunds skola lär inte barn läsa
Att kunna läsa borde inte få bli ett klassmärke igen
Resultaten i den svenska skolan fortsätter försämras. Den slutsatsen kan man dra av två stora internationella jämförelser i läsförståelse respektive matematik och naturvetenskap som presenterades idag. Statistiken gäller 2011.
- Jag är inte alls förvånad, skriver utbildningsminister Jan Björklund i ett nyhetsbrev. Sen skyller han några meningar senare på den "socialdemokratiska flumskolan".
Men de studier som presenterades i dag handlar i huvudsak om elever i årskurs fyra. De har gått hela sin skoltid under Jan Björklund. Efter att ha styrt den svenska skolan i sex år har han få andra att skylla på. Det blir inte trovärdigt.
Det dagens statistik, från nästan 50 länder visar, är att svenska elever tappar i läsförståelse jämfört med sina jämnåriga. De är också betydligt sämre i matematik än genomsnittet av EU och OECD.
Jämför man sedan samma årskull över tid visar det hur skolan påverkat barnen. Även detta är nedslående. Kunskapsutvecklingen i matematik och naturvetenskap i den svenska skolan mellan årskurs fyra och åtta är nämligen sämre än i andra länder.
Även elevernas motivation utvecklades negativt. De som gick i årskurs fyra 2007 tyckte exempelvis att matematik var roligt. Samma årskull gick i årskurs åtta 2011. Då tyckte de i stället att matematik var tråkigt. Dessutom hade de tappat självförtroendet inför att lära sig ämnet.
Som Skolverket påpekar får den socioekonomiska bakgrunden, vilken klass elevernas föräldrar tillhör, allt större betydelse. Det gäller även elever med rötter utanför Sverige.
Björklunds skola sorterar tidigt elever efter deras klassbakgrund och allt färre ges kraft att välja en egen väg. Om utvecklingen fortsätter riskerar särskilt läsförståelse, själva tillgången till språket, att bli ett tydligare klassmärke.
Att förbättra skolan är inte en fråga om raketforskning. Det handlar till stor del om mindre klasser och bättre utbildade lärare. En rimlig reaktion på de fallande resultaten vore därför att minska klassernas storlek, särskilt i de lägre åldrarna, och ge lärarna bättre möjligheter till fortbildning.
Men det vill inte Björklund. Hans lösning är istället att fortsätta med den politik som nu misslyckats under sex års tid. Några som inte är imponerade är lärarna. Enligt dagens undersökning är svenska lärare minst nöjda med sina arbetsvillkor i hela EU och OECD.
Skolverkets generaldirektör Anna Ekström skämtade på pressträffen om hur lägligt det var att resultaten presenterades dagen efter Nobelfirandet. Det stämmer till eftertanke.
Sällan har en svenskt nobelpris känts mer avlägset.