Privatisering höjer inte kvinnors löner
Offentliga monopol och en obefintlig konkurrens mellan arbetsgivare. Så brukar borgerliga politiker – till exempel Maud Olofsson – gärna förklara att kvinnor fortfarande i genomsnitt tjänar 17 procent mindre än män.
Lösningen skulle alltså vara privatisering av välfärden. Många företag som konkurrerar, inte bara om kunderna utan också om personalen.
Nu finns ett slags facit. Den granskning av hemtjänstföretagen i Stockholm som fackförbundet Kommunal redovisade i mellandagarna visar att nästan hälften – 68 av 140 – av de godkända företagen helt saknar kollektivavtal. Det är en siffra som sannolikt har få motsvarigheter i andra branscher.
För de anställda betyder det oreglerade anställningsvillkor, otrygghet och i många fall dessutom sämre löner. Det innebär dessutom ofta ett bristfälligt försäkringsskydd.
Personalen accepterar, eftersom alternativet annars ofta skulle vara arbetslöshet.
Det finns mycket att säga om kommuner och landsting som arbetsgivare. Den svenska välfärden har byggts på kvinnors lågt avlönade arbete, och fortfarande har de som utför samhällets kanske viktigaste uppgifter alldeles för lite betalt. Ofrivillig deltid och andra orimliga arbetsvillkor är dessutom en skamfläck för kommunerna som arbetsgivare.
Men en sak kan man i alla fall inte beskylla kommuner och landsting för. De smiter inte från att teckna kollektivavtal för sina anställda.
Diskussionen om privat och gemensamt i välfärden kommer att fortsätta, precis som debatten om vinster och valfrihet. Men förhoppningsvis kommer vi att slippa höra privatiseringen beskrivas som lösningen på lönediskrimineringen av kvinnor.
Vill vi åstadkomma jämställda löner behövs helt andra åtgärder.