Snåljåpen Anders Borg
Arbetslösheten ökar, antalet arbetslösa har exploderat, järnvägen är i så uselt skick att svensk exportnäring hotas och bostadsbristen utgör en fara för tillväxten. Behovet av satsningar syns för vem som helst som inte huvudsakligen rör sig bland dammiga departementsbyggnader på Norrmalm i Stockholm.
Men i Anders Borgs tredje budget efter valvinsten syns inga lösningar alls. Att investera Sverige ur krisen är inget för den hästsvansade häxmästaren, tanken tycks inte ens ha föresvävat honom. Statsskulden ska väck, allt annat är underordnat.
Så vad får vi då, vad har Borg förberett åt oss? Nu har ju vårbudgetarna mest varit ett tillfälle för Moderaterna att dra upp sina riktlinjer för framtiden, men mot bakgrund av läget i riket förväntar man sig kanske något med lite bett i.
Nyheterna är få och det mesta har vi redan läst oss till på utspelssidor i morgontidningar och mellan raderna i intervjuer. Regeringen funderar på att sänka skatten för företag i ekonomiskt utsatta områden – en politik som inte haft några sysselsättningseffekter när det testas.
Dessutom kan man tänka sig att i framtiden etnicitetspröva föräldrapenningen. En folkpartistisk idé från början, men när det går dåligt i opinion brukar ju Moderaterna plocka fram hårdhandskarna. Utöver det: kanske-löften om satsningar på biobränslen och 400 nya lägenheter.
I delar kanske det är bra politik som räcker till på någon plats, i någon tid. Men i dag? När arbetslösheten snart är uppe i 8 procent, fattigdomen är uppe i 14 procent, ungdomsarbetslösheten exploderat, 1,5 miljoner är utan arbetslöshetsförsäkring och Sverige är sämst i Europa på att underhålla sin järnväg?
Budskapet är tydligt, både på presskonferensen nu i morse och under den grillning han utsattes för i går kväll i SVT:a Agenda. Borg vill vänta ut eurokrisen innan han genomför några som helst reformer. Den ekonomisk-politiska linjen för Borg och Moderaterna är nu ett mantra om försiktighet.
"Om det verkligen blir en kris är det bra att spara eventuella åtgärder till dess", tycks Borg resonera i konflikt med ekonomisk teori och verkligheten.
Det går ju att göra sig lustig över det, men någonstans är det oroväckande att landets snåle finansminister inte verkar vilja göra någonting i förebyggande syfte.