Polisfiasko hotar rättssäkerheten

ATTACK I IDYLLEN Ett 20-tal poliser stormade det här radhuset utanför Göteborg den 30 oktober 2010 och grep en man misstänkt för terrorbrott. Han friades snabbt från alla misstankar. Men någon ordentlig ursäkt till honom och hans familj för att polisen förstörde deras hem har han inte fått ännu.

9 juli 2012. Terror i Göteborg

Den 30 oktober 2010 grep polisen i Göteborg, under brutala former, fyra helt oskyldiga personer efter misstanke om förberedelse till terrorbrott.

Bakgrunden var ett felaktigt tips om att en bomb skulle sprängas i centrala Göteborg. Inom dagar hade alla släppts, sedan avskrevs misstankarna.

Fallet visar hur rättssäkerheten delvis satts ur spel av ”kriget mot terrorismen” efter 11 september 2001. Polis och åklagare verkar ha påverkats av ett samhällsklimat där muslimer ständigt utmålas som hot och möjliga terrorister. Det är svårt att annars förklara hur det kunde bli så fel.

Grep fel personer

En av de gripna, 39-årige Nizar Khalayli, var dessutom fel person. Han skulle höras som vittne men tungt beväpnad polis stormade hans lägenhet och tvingade ner honom naken på golvet inför sina barn. Han delgavs misstanke om förberedelse till terrorbrott och blev frihetsberövad. Av misstag.

Förra veckan, drygt ett år och åtta månader efter övergreppen, blev polisens internutredning färdig.

Den insatsledare som beslutade om stormningen av Nizar Khalaylis hem får troligen en varning och en rad rutiner ska ändras och förtydligas.

Polisens internutredning har föregåtts av två förundersökningar om tjänstefel som lagts ner. Dessutom har Säkerhetspolisen gjort en egen utredning. Ärendet ligger nu hos JO.

Frågetecken

Men även efter internutredningen återstår många frågetecken.

Att ingen ställs till svars för polisens mycket brutala uppträdande är inte acceptabelt.

En pojke sparkades i huvudet. En tioåring fick ett skjutvapen riktat mot sig. En mamma tvingades klä på sig i polismäns närvaro.

I internutredningen friar polisen sig själva på flera punkter.

Bland annat anser de att inget fel begicks när de separerade en mamma och hennes barn och lät en polis prata med barnen i ett annat rum. Att förhöra barn utan målsman och ombud är olagligt men polisen menar att det i formell mening inte var ett förhör. En juridisk distinktion ett litet barn kanske inte uppfattar.

Inga ordentliga ursäkter

Och fortfarande har de fel­aktigt gripna inte fått någon

ordentlig ursäkt och ingen upprättelse.

Fallet visar att den ordning vi har där polisen själva utreder polisövergrepp inte fungerar. Förundersökningarna och

internutredningen har tagit oacceptabelt lång tid och delvis haft karaktären av mörkläggning. Hade inte media legat på skulle ärendet troligen lagts ner för länge sen.

Sverige behöver en oberoende polisinspektion med omfattande befogenheter att utöva tillsyn och följa upp anmälningar.

Terrorfiaskot i Göteborg visar tyvärr att Sverige har upp­enbara brister som rättsstat. Det är dags att göra något åt det.

Följ ämnen i artikeln