Till slut hamnar skiten i Norge

Kalkbrottet på den norska ön är till bredden fyllt av svenska gifter. Det är givetvis inte okej.

Förra året eldade vi upp 5,3 miljoner ton sopor i svenska förbrännings­anläggningar.

Det är extremt mycket skit som vi ­bara kastat för att vi inte orkar sopsortera. Ner i soptunnan bara och så småningom ­landar avfallet i en förbränningsugn där det brinner upp i 850 g­raders värme.

De heta rökgaserna leds sedan vidare för att värma upp vatten som blir fjärrvärme och el.

Har ingen plan

Det kan låta som rena återvinningen, men även förbränningen lämnar spår. Tidningen Dagens Industri avslöjar i veckan att över 500 000 ton miljöfarlig aska har begravts på den lilla ön Langøya utanför Oslo. På ön i Holmestrands­fjorden finns ett gammalt kalkbrott som är till bredden fyllt av svenska gifter. Det handlar om tungmetaller och salter som inte får komma ut i naturen.

Snart är kalkbrottet dessutom fullt och då har svenska förbrännings­anläggningar ingen plan för var de ­sedan ska dumpa sin giftaska.

Vi kan inte driva denna cirkus

Norska miljöorganisationer är oroliga för att gifterna läcker ut och givetvis ­måste vi skärpa oss. Sverige har byggt så många förbränningsanläggningar att vi numera måste importera sopor från ­andra länder. Vi bränner upp utländska sopor och skickar skiten till Norge.

Sverige kan inte vara motorn i denna bisarra avfallscirkus.

Målet måste vara att vi ska använda, återanvända och återvinna det vi konsumerar. Inte att vi ska producera så ­mycket som möjligt för att elda upp det.

Den energi som krävs för att ta fram nya råvaror är dessutom betydligt större än den energi man får ut av att för­bränna avfallet.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

Följ ämnen i artikeln